Aftonbladets 200 sekunders rapportering om fusklarm på läkarprogram i östra och centrala Europa, och Läkartidningens intervju med två studenter som berättar om sina erfarenheter från läkarstudierna i Lettland och Litauen har väckt många reaktioner.

Sveriges yngre läkares förening (Sylf) tycker det är bra att fusklarmen lyfts, men tycker att det behövs en mer nyanserad bild.

Björn Gunnarsson, förste vice ordförande och utbildningsansvarig, Sylf. Foto: Sylf

– Det är jättebra att man granskar och utreder om det finns fusk. Sedan tycker jag egentligen den enda slutsatsen av Aftonbladets granskning är att man behöver kolla mer på detta, säger Björn Gunnarsson, förste vice ordförande och utbildningsansvarig i Sylf.

Han är även ST-läkare i akutsjukvård i Helsingborg och AT/BT-studierektor.

Påståendet om att det skulle vara möjligt att fuska sig in på och igenom en hel läkarutbildning, tycker han låter orimligt.

– Universiteten har inte bara skriftliga tentamen, utan även praktiska och muntliga och sluttentamen. Jag har väldigt svårt att se hur man ska kunna ta sig igenom ett helt program med fusk.

Sticker läkarutbildningar i östra och centrala Europa ut negativt, hur ser din erfarenhet ut som AT/BT-studierektor?

– Som BT-studierektor har jag haft många diskussioner med olika överläkare om utlandsutbildade. Tyvärr får man inte sällan feedback som att »den här personen är inkompetent eller den här personen är inte självgående«, säger Björn Gunnarsson.

Men vid en närmare analys av vad som inte fungerat, uppger han att bristerna ofta handlar mer om dålig kännedom om det svenska sjukvårdssystemet än medicinska kunskapsbrister.

Det går inte att jämföra någon som inte haft en enda dag i det svenska sjukvårdssystemet, med en svensk läkarstudent som haft praktik i två och ett halvt år eller en AT-läkare som jobbat flera månader före AT i den svenska sjukvården, menar Björn Gunnarsson.

Även Sylfs tidigare ordförande Shadi Ghorbani tycker att granskningen ger en onyanserad bild och bygger på ett för litet statistiskt underlag för att dra konkreta slutsatser, samtidigt som hon beskriver anklagelserna som allvarliga.

Hon har själv läst till läkare vid Wroclaw Medical University i Polen.

»En klar majoritet av utlandsutbildade är duktiga och med en bra introduktion i arbetslivet blir de väldigt kompetenta läkare som bidrar med stor arbetskraft till svensk sjukvård«, skriver hon i ett inlägg på Facebook och hänvisar till Socialstyrelsens statistik som visar att 30 procent av läkarlegitimationer som utfärdades under 2022 gick till läkare som utbildat sig i EU/EES.

Shadi Ghorbani skriver att hon, liksom tre av hennes kollegor på vårdcentralen där hon jobbar, är utbildade i Östeuropa:

»Jag är stolt över min egen insats, mina kollegor och den väg vi valt till att bli läkare. Vi känner inte igen oss i denna skeva, men allvarliga, bild som framstått. Jag hoppas att kollegor framöver ger en mer rättvis och nyanserad bild av verkligheten«.

Shadi Ghorbani är emot att dra in studiemedel eftersom det då blir en kollektiv bestraffning av studenterna, när det enligt henne är universiteten som borde stå till svars.

Ett stort problem enligt Björn Gunnarsson är att det råder brist på bastjänstgöringstjänster (BT). Det leder till att utlandsutbildade läkare börjar arbeta som läkare i Sverige utan att få en introduktion.

– Det här visar på hur viktigt det är att man får en introduktionstjänst direkt. Då kan man fånga upp om någon inte har rätt kompetens och göra en åtgärdsplan. Det gäller även svenskutbildade läkare, även de har kunskapsluckor ibland. Introduktionstjänsten får inte komma först efter att man varit 4–5 år på en vårdcentral.

Efter Aftonbladets granskning och Läkartidningens intervju med två studenter, som larmar om fusk och brister på sina tidigare utbildningar i Lettland och Litauen, har många oroliga medlemmar hört av sig till Sylf.

– Det finns framför allt en oro över att de kommer ses som en sämre doktor och fuskare. Det är väldigt sorgligt för många har redan haft den känslan av att kollegor sett dem som sämre eftersom de inte är självgående direkt.

Björn Gunnarsson är själv orolig för att gruppen utlandsutbildade läkare, som han menar redan är utsatta för mycket fördomar, ska bli orättvist svartmålade och att de ska drabbas av negativa konsekvenser. Exempelvis att de får svårare att få en anställning i svensk sjukvård, blir sämre bemötta av patienter eller att studiemedel dras in på alltför lösa grunder för svenska läkarstudenter i östra och centrala Europa.

– Vi välkomnar alla granskningar, fusk är inte acceptabelt. Vi vill ha kollegor och utbildningar som håller måttet, annars ska man självklart vidta åtgärder mot dem, säger han och fortsätter:

– Men vi hoppas verkligen att man ser till att granska innan man gör för stora åtgärder. Vi behöver de här läkarna, vi är inte självförsörjande på läkare via svenska läkarutbildningar.

Vad vill du ge för rekommendation till personer som vill läsa till läkare utomlands och är oroliga över kvaliteten på utbildningen?

– Det är klart man ska våga. Utbildningarna ska hålla måttet och vara på samma nivå som de svenska. Vissa är kanske till och med bättre, säger Björn Gunnarsson.

Han förtydligar:

– Den svenska läkarutbildningen ger självgående läkare i vårt svenska system snabbare. Samtidigt ligger vi i lä forskningsmässigt – vilket kanske kan bero på hur utbildningen ser ut här. Många utländska utbildningar är mer teoretiska.

Det är svårt för svenska myndigheter att agera mot brister i utländska yrkesutbildningar som svenska studenter går. Yrkeskvalifikationsdirektivet bygger på tillit och på att alla länder själva ser till att utbildningarna håller tillräckligt hög kvalitet. Behövs det göra några förändringar?

– En svår fråga, vi vet för lite om det. Ska man ha någon form av kontrollprov, skulle man för det första behöva ha det för de svenska läkarutbildningarna också.

Läs också:
Svårt att agera mot brister i utländska läkarutbildningar 
Efter fusklarm – ministern kan dra in studiestöd