Sommaren 2015 anställde Akademiska sjukhuset för första gången läkarstudenter, som hade kunnat arbeta som underläkare, i stället för röntgensjuksköterskor, på grund av den kroniska bristen på röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Sedan dess har fler tagit efter och ett nytt begrepp har spridit sig: »omvårdnadsunderläkare«.
Läkarförbundet, Sveriges läkarförbund student (SLF student) och Sveriges yngre läkares förening (Sylf) har länge vittnat om att flera regioner mer eller mindre uttalat, låter underläkare utföra omvårdnadsuppgifter. Problemet beskrivs som växande i sjuksköterskebristens spår.
– Det är otroligt utbrett. Det sker överallt, i alla regioner på ett eller annat sätt, säger Martin Macek, ordförande i SLF student. Han tillägger:
– Det är inte alltid så uttalat, utan smygs in lite mer och mer omvårdnadsuppgifter. Vissa säger att de ersätter sjuksköterskor helt och hållet. Men vi får också rapporter om att personer anställts som underläkare, men sen kommer verksamhetschefen och säger »vi har blivit lovade av enhetschefen att du ska stötta oss med vissa omvårdnadsuppgifter«. Det är jättesvårt som ung läkare att säga nej till det.
Robert Holmqvist, ordförande i Sylf, säger att det är svårt att säga exakt hur vanligt det är att underläkare arbetar på tjänster där de ersätter sjuksköterskor, men menar att det »sprider sig lavinartat för varje sommar«.
– Det började i mindre skala på Danderyds sjukhus och i Uppsala, men nu har i stort sett hela Västra Götalandsregionen infört det här.
Martin Macek tror den försämrade ekonomiska situationen och hyrstoppen som införts på flera håll kommer leda till att underläkare i allt större utsträckning förväntas täcka upp sjuksköterskevakanser.
– Situationen blir mer och mer desperat runt om i landet känner jag.
2019 startade SLF student ett upprop mot fenomenet. »Inte nog med att dagens läkarstudenter ska bära upp vården under sommarmånaderna med ett alltför knappt stöd – de ska också bära upp den för en annan profession med andra arbetsuppgifter till en lägre lön. Någonstans måste vi sätta stopp och nu är gränsen nådd«, skrev föreningen i ett pressmeddelande.
Varför är det så problematiskt enligt er?
– Det är tudelat. För det första är vi inte utbildade i arbetsuppgifterna och får inte ordentlig introduktion. Vi får i princip en sökare och en jobbtelefon första dagen och så säger nån »just det, kan du fixa detta också?«. Det är inte tryggt, säger Martin Macek.
För det andra handlar det om arbetsvillkor, enligt honom.
– Är det rätt att bli anställd som underläkare och sedan få göra helt andra uppgifter? Vi lär oss inte det vi ska lära oss och blir inte bättre doktorer av att springa och hålla på med andra sidosysslor. Dessutom får vi ofta mycket lägre lön än den sjuksköterska vi ersätter. I min region får till exempel nyexaminerade sjuksköterskor mer än vad jag fick som underläkare.
SLF student menar att regionerna riskerar att drabbas av en flykt av unga läkare, om de inte erbjuder dem en bättre start.
Robert Holmqvist beskriver en likartad problembild:
– Dels har läkarna lägre lön än vad de skulle ha haft på rena underläkarvikariat, dels får de inte använda sin kompetens eller träna på det de behöver. Det finns också en risk för patientsäkerheten, eftersom läkare inte är utbildade för att utföra sjuksköterskors arbetsuppgifter. Och när man sedan ska söka AT-tjänst räknas de här tjänsterna inte in överhuvudtaget, de värderas på ett helt annat sätt av arbetsgivaren. Han tillägger:
– Men en del kanske tycker att det är bättre än ingen tjänst alls.
Sylf har varnat sina medlemmar för att acceptera sådana tjänster eftersom det riskerar att fördröja vägen in i läkaryrket och på längre sikt att bli färdig specialist. Men protester och upprop har inte hjälpt, konstaterar Sylf och SLF student i en motion till årets fullmäktigemöte. Underläkartjänster som omfattar omvårdnadsuppgifter har blivit ännu vanligare de senaste åren.
Nu vill de att Läkarförbundet ska ta fram en strategi för att stoppa tjänster där läkare ersätter sjuksköterskor. »Lönen som underläkare med omvårdnadsuppgifter är betydligt lägre än för vikarierande underläkare och de får inte heller chansen att i samma omfattning utföra klassiska underläkaruppgifter och befästa och träna sin kompetens som framtida specialistläkare«.
Även Stockholms läkarförening pekar på problemet i en motion, och ger ett annat förslag på hur man kan få bukt med det. Föreningen vill att Läkarförbundet ska verka för att en tydlig, lokalt förankrad arbetsbeskrivning bifogas anställningsavtalen för att motverka att underläkare tvingas utföra arbetsuppgifter under sin kompetensnivå – exempelvis sjuksköterskeuppgifter.
Läkarförbundets styrelse yrkar på avslag på bägge motionerna. »Vi vet att otydligheter leder till att konflikter och osäkerhet uppstår på arbetsplatser. Samtidigt är det viktigt att de arbetsuppgifter som utförs inte detaljeras på en för hög nivå som riskerar att skapa en yrkesroll utan flexibilitet, en läkares roll är mångfacetterad och har ständigt nya utmaningar«, skriver styrelsen apropå motionen från Stockholms läkarförening.
När det gäller Sylfs och SLF students förslag tycker inte styrelsen att en strategi är rätt väg att gå, men skriver att frågan däremot bör lyftas fram tydligare i Läkarförbundets arbete. Exempelvis när Läkarförbundets kompetensförsörjningspolicy ska uppdateras.
– Jag tycker att förbundsstyrelsen har missförstått vad vi menar med ordet »strategi«. Vi menar bara att det behövs en plan framåt, att vi kan jobba mot det här målet tillsammans, säger Robert Holmqvist.
Läs också:
Regionerna där underläkare får göra sjuksköterskeuppgifter
