– Det finns tydliga direktiv för vad som gäller. Ändå har våra egna rapporter visat att mycket vårdpersonal inte känner till det, säger Carina Örgård (V), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, till Göteborgs-Posten.

Beslutet om utbildning togs vid nämndens möte på onsdagen. Utbildningen är i forma av ett webbinarium för anställda, som också spelas in för att kunna ses senare. Därtill ska informationsmaterial tryckas upp.

Det ursprungliga vänsterpartistiska förslaget handlade om en särskild tjänst som skulle kunna hjälpa personal som hade frågor om vilken vård som skulle erbjudas. Efter behandling i nämnden skalades initiativet ned till ett webbinarium och informationsmaterial, till en kostnad av 60 000 kronor.

– Oavsett vilket parti eller ideologi man har tror jag att de flesta tycker att vi ska leva upp till den lagen som gäller. Det här handlar om att följa den, säger Carina Örgård.

Som Läkartidningen tidigare berättat, har organisationer såsom Läkare i världen påtalat att sjukvården ofta inte vet vad papperslösa, EU-migranter och andra utsatta har för rätt till vård. Organisationen har noterat detta på de åtta platser i landet där de har volontärmottagningar, där Göteborg dock inte ingår. När organisationens volontärer skickar remisser, tas de ofta inte emot av andra vårdgivare.

Relaterat till frågan, anmäldes också Sverige till Europarådet i juni. Bakom anmälan stod både Läkare i världen och Amnesty. De styrkte sin anmälan med 129 dokumenterade fall runtom i landet där EU-medborgare nekats vård som de borde ha rätt till.

Lagen, som skärptes 2013, kan i korthet sägas innebära att EU-medborgare ska kunna få vård i andra EU-länder, såsom Sverige, utan att betala själva. Och asylsökande och papperslösa har rätt till vård som inte kan vänta, vilket omfattar mer än akutvård (se faktaruta).

Läs även:
Volontärer oroade över nya politiska vindar 
Läkare i världen och Amnesty anmäler Sverige till Europarådet

»Vård som inte kan anstå centralt begrepp«

Lagen om vård till papperslösa heter egentligen »Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd«.

Lagen säger bland annat att regio­ner ska erbjuda personer under 18 år vård i samma omfattning som dem som är bosatta i regionen. De som är 18 år och äldre ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Hjälpmedel, transport och tolk är annat som ska inbegripas.

Vad som faller under begreppet »vård (och tandvård) som inte kan anstå« måste enligt Socialstyrelsen avgöras från fall till fall. I förarbetena till lagen definieras det som en utvidgning av omedelbar vård och omfattar bland annat vård för att motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd eller för att undvika mer omfattande vård.

I en departementspromemoria om lagen från 2013 uttalade sig yrkes- och fackorganisationer. Organisationerna motsatte sig förslaget att begränsa hälso- och sjukvård för papperslösa till enbart vård som inte kan anstå. Där åberopades den yrkesetiska principen att vård ska ges efter behov. Socialstyrelsen har i en rapport också påpekat att termen inte är förenlig med vårdens yrkesetik och kan äventyra patientsäkerheten.