I rapporten – som är en uppföljning av en rapport som företagen Roche och Arthur D. Little tog fram år 2020 – kommer Lif och Nollvision cancer fram till att det går framåt med införandet av så kallad precisionsmedicin.
»Precisionsmedicin ses inte längre som något som kommer att hända i framtiden, utan som något som händer nu – motivation och förväntningar på snabb och framgångsrik implementering av precisionsmedicin är högre än 2020«, skriver rapportens författare.
Etablering av precisionsmedicinska centrum i allt fler regioner pekas ut som ett viktigt framsteg.
Annat som lyfts fram är ansatserna för att möjliggöra sekundäranvändning av patientdata – till exempel pågår en utredning om de juridiska förutsättningarna – ökad användning av helgenomsekvensering samt digitalisering av diagnostik.
När det gäller det sistnämnda så pekar rapporten bland annat på att AI-baserad bildanalys blir allt vanligare, inte minst inom bröstcancerdiagnostiken.
Samtidigt återstår fortfarande en rad hinder för ett brett införande. Ett av de största är just brist på tillgång till hälsodata. Enligt rapporten är det nödvändigt att underlätta för sekundäranvändning av den data som samlas in från patienter, både för patienters behandling och för forskning och utveckling.
Ett annat problem är att genetisk testning fortfarande inte erbjuds till alla patienter som skulle ha nytta av det – trots att sekvensering är tillgänglig på alla universitetssjukhus och vissa regionsjukhus.
Rapporten pekar också på en brist på kompetens i sjukvården. Både nu och framåt behövs kompetens inom bland annat datavetenskap, bioinformatik och biostatistik för att precisionsmedicin ska kunna användas effektivt.
Ta del av en sammanfattning av rapporten.
