Som Läkartidningen tidigare berättat, har föreningen Pist, Personalägda vårdcentraler i Stockholm, lyft att regionens ökning i anslag inte innebär en ökning i realiteten för vårdcentralernas anslag. Med tanke på den senaste tidens inflation kan det snarast ses som en minskning.
Efter artiklar i Dagens Nyheter, Dagens Medicin och i Läkartidningen, har primärvårdsregionrådet Christine Lorne (C) velat bemöta Pists kommentarer. Det handlar främst om att ramen för primärvårdsnämndens budget ökar 7,4 procent inte kan kallas för en »satsning«. Och det är ett ord som Christine Lorne också vill undvika.
– Vi håller med Pist om att 7,4 procents uppräkning nästa år inte kan kallas »satsning«. Däremot är det en tydlig prioritering när det är så tuffa tider som det är nu, säger hon till Läkartidningen.
Primärvårdsnämnden är en av de nämnder i Region Stockholm som får mest. I andra änden av skalan finns klimat- och regionutvecklingsnämnden som får en sänkning på 12,5 procent i budget.
Men får primärvården som sådan en resursförstärkning, eller är det bara en uppräkning – en justering efter omvärldsfaktorer? Det är snudd på en semantisk fråga. Primärvårdsnämnden får hursomhelst en uppräkning på 7,4 procent.
– Och vi kommer att ge ut 7 procent mer pengar till vårdcentralerna 2024 än 2023. Och det motsvarar 460 miljoner kronor extra som vårdcentralerna får.
Men när Pist har räknat, ser föreningen att det i realiteten snarare rör sig om en ökning av vårdcentralernas anslag på 2,0–3,8 procent. Det kan jämföras med inflationen, som för tillfället ligger på 6,5 procent (konsumentprisindex i september).
Hur ska man se på den diskrepansen?
– Det som ligger i budget är som sagt på totalen 7 procent mer pengar till vårdcentralerna. Men vi gör också en viss omfördelning där, säger Christine Lorne.
Hon berättar att man skruvat på olika delar i ersättningen. I slutändan innebär det att olika vårdcentraler får olika mycket.
Christine Lorne säger att budgeten är »ganska tråkig« eftersom det inte finns några satsningar. Ekonomin pressar Stockholm liksom landets övriga regioner. För de styrande partierna har det handlat om att skydda sjukvården från besparingar och »kunna se vårdpersonalen i ögonen framöver«, som regionrådskollegan Aida Hadžialić (S) uttryckte saken i ett pressmeddelande i oktober.
Region Stockholm budgeterar med underskott, höjer regionskatten, ökar patientavgiften och låter stockholmarna betala ett högre pris i kollektivtrafiken.
– Det tar emot för mig som centerpartist att höja skatten. Men samtidigt, om alternativet är att stänga ett sjukhus så är det ganska tydligt. En skatt går att återställa, ett sjukhus är väldigt svårt att öppna igen, säger Christine Lorne.
Läs även:
Förening besviken på anslagen till Stockholms vårdcentraler
