I maj i fjol gav den dåvarande regeringen en utredare uppdraget att undersöka utökade möjligheter för sekundäranvändning av hälsodata för sjukvård och forskning. Nu har den lämnats till den nya regeringens socialminister.

Utredningen påpekar att uppdraget har varit omfattande, med begränsade tidsramar. Därför har teamet fått göra »betydande avgränsningar«. Utredningen lämnar lagförslag på två prioriterade områden, och försöker redogöra för en väg framåt i övriga frågor – vilket i praktiken kräver vidare utredning.

Ett av dessa områden handlar om data från flera individer, som ska kunna användas för vård och behandling av andra individer. Det bedöms exempelvis vara viktigt för utvecklingen av precisionsmedicin.

Utredningen bedömer att det behövs en ändring i patientdatalagen samt i offentlighets- och sekretesslagen för att åstadkomma detta. Därtill behövs en ny förordning som kompletterar patientdatalagen.

Den här användningen av data ska inte få ske för andra ändamål än vård. Datadelning ska också, med vissa avgränsningar, kunna ske över vårdgivar- och myndighetsgränser. Det har länge setts som en springande punkt. Nu föreslår utredningen en sekretessbrytande grund för att dela data på det sättet.

Utredningen föreslår en »precisionsmedicinsk databas« som ett nav för personuppgifter som ska användas för vård av andra patienter än dem som uppgifterna kommer ifrån. En sådan skulle alla vårdgivare kunna lämna uppgifter till. Data ska vara pseudonymiserade eller skyddade »på likvärdigt sätt«. Men patienter ska också kunna motsätta sig helt att uppgifter delas.

Den andra stora delen som utredningen tar upp, handlar om vidareanvändning av data för klinisk forskning. Här konstaterar man att det är en betungande uppgift att få tillgång till data. Därför vill man se en förenklad åtkomst till personuppgifter.

Också det kräver en lagändring. Men man vill inte se en omskrivning i patientdatalagen, utan i stället en helt ny lag som föreslås heta »lagen om viss vidareanvändning av personuppgifter för klinisk forskning«.

Ett nyckelbegrepp här är begränsad direktåtkomst. I praktiken innebär den möjligheten att regioner kan skapa en modul eller liknande i sina IT-system. Där kan vissa uppgifter visas i särskilda fält, vilka forskarna kommer åt med forskarbehörighet, utan att behöva begära utlämnanden med menprövning som den i dag gängse vägen går.

Uppgifter ska bara kunna hämtas för forskning som är godkänd enligt det etiska regelverket. Och de som bidrar med uppgifter ska ha lämnat samtycke till forskningen och till att deras data kan hämtas via begränsad direktåtkomst.

Utredningen finns på regeringens webbplats.

Läs även:
Brist på hälsodata pekas ut som hinder för precisionsmedicin
Utredare ska förbättra tillgången på hälsodata