Jämlika löner
»Över hundra år efter att Kvinnliga läkares förening bildades finns det fortfarande ett lönegap mellan män och kvinnor«
I många år har Kvinnliga läkares förening, KLF, skickat in motioner om löneskillnader mellan könen, ofta utan att få något vidare gehör. Ordförande Sofia Kühner är frustrerad.
– Att det inte blir bättre tycker vi är irriterande, säger hon.
I år står föreningen bland annat bakom en motion om att kartlägga och analysera löner ur ett brett jämställdhetsperspektiv. Förslaget i sig är inte nytt, en av flera liknande motioner kom 2019. Då ansåg fullmäktige motionen besvarad eftersom förbundet sa sig arbeta i linje med förslaget.
– De säger att de driver frågan. Men det är ingen brådska i drivandet, kommenterade dåvarande ordföranden Susanne Bergenbrant Glas syrligt.
Förklaringen till att just lönefrågan dyker upp på nytt varje år är enkel. Trycket från KLF:s medlemmar är högt.
– När jag säger att jag är ordförande i KLF i nya sammanhang berättar alltid någon exempelvis om hur hon blev utan påslag i lönerevisionen efter att ha varit föräldraledig, fastän lagen säger att man ska värderas utifrån tidigare prestation. Så lönerna är en väldigt viktig fråga för våra medlemmar, säger Sofia Kühner.
Hon ser det som föreningens plikt att fortsätta nöta även om avslagen är många.
– Vi försöker vila i att även om vi inte får bifall kanske vi har skapat debatt, säger Sofia Kühner.
Underläkares låga löner
»Det är fritt fram för regionerna att erbjuda vilken lön som helst och studenterna måste i princip tacka ja«
Lönetemat är en favorit i repris även för SLF student. De låga lönerna bland landets underläkare är nämligen en »otroligt prioriterad fråga« för föreningen.
– Men vi ser även att det är en av de största frågorna för icke-medlemmar – och kanske en stor anledning till att vissa inte har så högt förtroende för facket. De ser bara att den negativa utvecklingen av underläkarlönerna fortsätter, säger ordförande Martin Macek.
Bakgrunden är att det går för många underläkare på varje tjänst. Det leder till en osund marknad, där läkarstudenter tvingas acceptera låga löner för att överhuvudtaget få jobba, menar föreningen. Martin Macek tar sig själv som exempel.
– Min lön den här sommaren var exakt samma lön som underläkarna hade förra sommaren, trots att det har varit tio procents inflation däremellan.
Varje år försöker SLF student därför skruva på formuleringarna i sina motioner på temat för att se vad som kan leda till framgångar hos fullmäktige. Men hittills har det har gått trögt.
– Ett år var förslaget att medicinstudenter skulle vara med i lönerevisionen, andra förslag har varit lönetariffer, en nationell lägstalön eller en regional lägsta lön. Inget av dem har fått gehör, säger Martin Macek.
Inför höstens fullmäktige vill man att Läkarförbundet ger lokalföreningarna i uppdrag att upprätta lokala medicinstuderandeavtal med arbetsgivaren om minimilöner för vikarierande underläkare före examen. Även i år föreslår förbundsstyrelsen avslag.
– Utsikterna att få igenom motionen ser väl inte helt ljusa ut, men jag hoppas att förståelsen för hur vår situation ser ut ökar hos fullmäktige, säger han.
Fler läkare som chefer
»Många andra yrkesgrupper ser det som ett stort steg framåt att bli verksamhetschef – för läkare är det snarare ett steg bakåt«
Fler chefer ska vara läkare, det har Läkarförbundet slagit fast i sitt politiska program. En lång rad beslut i den andan har också fattats av fullmäktige. Bara de senaste åren har det klubbats att Chefsföreningens ledarskapsutbildning ska byggas ut, att Läkarförbundet ska arbeta för att få ledarskaps-ST på plats i alla regioner och att läkare ska få hjälp att identifiera ledarskapserfarenheter i vardagen som kan hjälpa dem att landa ett chefsjobb. Inför årets fullmäktige har motionerna på temat ändå fortsatt att trilla in.
– Vi har ju fortfarande inte uppnått målet att öka antalet chefer som är läkare, säger Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening.
Snarare går utvecklingen åt fel håll, menar han.
– Fler och fler chefer är inte läkare och det påverkar vår arbetsmiljö avsevärt. Arbetet organiseras inte så att det blir smart ur läkares perspektiv. Man förstår helt enkelt inte vår kapacitet och hur vi bäst kan användas, säger han.
I år vill Stockholms läkarförening bland annat att Läkarförbundet sammanställer och kommunicerar varför läkare bör leda vården. Och det är inte en slump att det är just Stockholmsläkarna som ligger bakom flera av motionerna, om man ska tro Johan Styrud.
– Här i Stockholm har man skruvat enormt mycket på chefernas mandat, vilket har gjort att vi har tappat många läkarchefer. Det har varit otroligt otacksamt att vara chef, och många verksamhetschefer som har varit läkare har fått väldigt mycket kritik när de har gjort saker som är bra för vården och för läkarna, säger han.
Övertidsarbete – och rätten till övertidsersättning
»Arbetsgivaren fortsätter på samma sätt som förut – då måste vi också fortsätta«
Foto: Rickard Kilström
I åratal har en stor del av läkarkåren kunnat jobba hur mycket som helst utan att få någon övertidsersättning. Lika länge har det sannolikt skickats in arga motioner om företeelsen. Mellersta Skånes läkarförening tillhör de flitigaste motionärerna i frågan.
– Arbetsgivarna trycker på från sin sida och försöker på olika sätt minska den ekonomiska ersättningen för övertid, och på flera håll i landet bryter de mot kollektivavtalet genom att kompensationen slentrianmässigt skrivs bort. När arbetsgivarna fortsätter på samma sätt som förut – då måste vi också fortsätta, säger Olof Lindqvist, som sitter i styrelsen och är initiativtagare till motionen.
Udda i sammanhanget är att föreningen i år återkommer med exakt samma yrkanden som man fick bifall för vid fullmäktigemötet 2019, bland annat att förbundet ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning vid övertid.
– Visst har förbundet gjort vad de har lovat, men hittills har de inte lyckats nå fram. Så förbundet måste försöka hitta nya sätt att få arbetsgivaren att följa kollektivavtalet, säger han.
Om fler läkare fick rätt till övertidsersättning skulle det ge många positiva ringar på vattnet.
– Det finns en väldigt tydlig arbetsmiljövinst i detta. För att slippa den ökade kostnaden för övertid skulle arbetsgivaren se till att förbättra läkarnas scheman, så att vi i stället hinner vad vi ska på ordinarie arbetstid, säger Olof Lindqvist.
Klimatet
»Vi kan inte springa på alla bollar, utan måste koncentrera oss på sådant som gör direkt nytta för medlemmarna«
I takt med att klimatkrisen har förvärrats har frågan blivit ett allt viktigare inslag även på Läkarförbundets fullmäktigemöten. Ett stopp för flygresor till förbundsevenemang har varit uppe på tapeten, liksom huruvida vegetarisk kost ska vara huvudalternativet när Läkarförbundet står som arrangör. Men medan vissa fullmäktigedelegater har talat sig varma för mer klimatsmart förbundsarbete har andra varit betydligt mer avvaktande. Ett av de förslag som vållat mest debatt de senaste åren handlade om att införliva klimatmål i förbundets långsiktiga verksamhetsplan, Strategi 2025. Efter bifall med knapp marginal står det inskrivet att Läkarförbundet ska »öka sina insatser internationellt för att uppnå Parisavtalets mål om högst 1,5 graders temperaturökning«. Men frågan om hur Läkarförbundet ska arbeta kring klimatfrågan splittrar – och nu vill Västra Götalands läkarförening stryka den formuleringen.
– Jag tror inte riktigt att man där och då förstod vad det innebar i praktiken. Det var först i efterhand som det gick upp för oss att vi numera ska jobba internationellt med klimatfrågor ur Läkarförbundets perspektiv. Det är jätteviktigt att arbeta för miljön, men det är kanske inte det som en facklig organisation ska göra, säger Carina Iloson, styrelseledamot i Västra Götalands läkarförening.
Tillsammans med styrelseledamoten Elin Ekdahl är hon hjärnan bakom föreningens motion, men betonar upprepade gånger att hon inte är klimatförnekare. Tvärtom, säger hon. I själva verket skulle hon vilja satsa »enormt mycket« på miljön. Men som alltid är det en fråga om prioriteringar, och eftersom Läkarförbundet har begränsat med resurser bör man fokusera på frågor som enbart Läkarförbundet kan driva, resonerar Carina Iloson.
– Det är ju ingen annan som bryr sig om vår arbetsmiljö, utan det är vi som äger den frågan. När det kommer till internationellt arbete för klimatet finns det oändligt många andra organisationer som gör det arbetet bättre än vi, säger hon.
