Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om inriktningen för de nya avtalen i våras – men där var det inte helt spikat. Därefter har inriktningen för avtalen behandlats politiskt i flera omgångar. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte stått bakom förslaget – de har bland annat kritiserat den höga andelen fast ersättning i avtalet. Partiernas kritik har även fått medhåll från Sverigedemokraterna.

Nu står det ändå klart att den styrande mittenkoalitionens förslag gäller. Inriktningen för de nya sjukhusavtalen klubbades under förra veckans regionfullmäktige.

Förutom att vården ska klara av sitt tredelade uppdrag med vård, forskning och utbildning finns fler syften, enligt Talla Alkurdi:

»Det görs också justeringar för att bland annat i högre grad trygga akutvårdens behov, stärka samarbetet mellan akutsjukhusen och korta väntetider till elektiv vård. I arbetet har hälso- och sjukvårdsförvaltningen och akutsjukhusen haft en omfattande dialog«, uppger hon.

Förslaget till inriktning och avtalsmodell är gemensamt framtaget mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och akutsjukhusens avtalsdelegation samt i dialog med Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje.

Det har även varit ute på remiss till akutsjukhusen som omfattas av avtalen: Karolinska universitetssjukhuset (Solna och Huddinge), Danderyds sjukhus AB, Södersjukhuset AB, Södertälje sjukhus AB, S:t Eriks Ögonsjukhus AB och Tiohundra AB.

Ändringen då?

Enligt de nya avtalen kommer alla sjukhus att ha samma avtalsmodell, men vårduppdragen och ersättningsnivåerna kan variera.

De nya avtalen ska bland annat innebära större möjligheter till flexibilitet och förändring för de olika sjukhusen. De möjliggör också utökade öppenvårdsuppdrag i de fall det är lämpligt.

Ersättningsmodellen är också annorlunda:

  • Den fasta uppdragsrelaterade delen föreslås utgöra 70 procent (tidigare 54 procent) av ersättningen.
  • Den rörliga produktionsrelaterade delen föreslås utgöra 28 procent av ersättningen (tidigare 40 procent).
  • Den målrelaterade delen föreslås utgöra totalt 2 procent (tidigare 5 procent) och fortsatt vara kopplad till tillgänglighet, kvalitet och miljö.

Hur blir det mer flexibelt och anpassningsbart när den fasta uppdragsrelaterade ersättningen blir högre?

»Det är viktigt att det akuta uppdraget har en stabil ekonomisk bottenplatta genom en högre fast ersättning. Den högre fasta ersättningen ger dessutom akutsjukhusen större rådighet att planera, anpassa och utveckla sin verksamhet. Det innebär mer flexibilitet. I de nya avtalen minskar vi också på administrationen och vi inför en möjlighet att göra förändringar vid behov«, uppger Talla Alkurdi.

Därtill blir det förändringar av index som räknar ut sjukhusens ersättning samt att effektiviseringskravet tas bort i indexuppräkningen. Eventuella kostnadsreduceringar beslutas i stället om på regionfullmäktige. Dessutom ska separata avtal och sidouppdrag inarbetas i sjukhusavtalen för att undvika administrativt arbete.

De sjukhusspecifika avtalen ska behandlas på hälso- och sjukvårdsnämnden den 21 november.