Nya statsepidemiologen tar sikte på nästa pandemi

Höstens första snö hänger i luften utanför Folkhälsomyndigheten i Solna – en bister påminnelse om att antalet fall av covid-19 kommer att öka. Numera ser läget emellertid helt annorlunda ut än under pandemin. Immuniteten i den svenska befolkningen är god, och relativt få väntas bli allvarligt sjuka.

Inne på myndigheten har landets nya statsepidemiolog Magnus Gisslén redan hunnit med dagens första möte – ett möte om vaccinstrategi. Årets vaccinstrategi för såväl covid-19 som influensa ligger fast sedan länge. Nu handlar det om kommande säsonger.

– Det är spännande, för det är många faktorer att ta hänsyn till när man funderar på hur man ska hantera det här på en vetenskaplig grund. När det gäller covid så kommer de äldsta sannolikt att behöva regelbundna vaccinationer varje halvår, under en period till i alla fall.

Under pandemin blev Magnus Gisslén, infektionsläkare och professor i infektionssjukdomar i Göteborg, en av landets mest tongivande experter. Många känner nog igen honom från Svenska infektionsläkarföreningens veckovisa webbseminarier, där han hade i uppdrag att gå igenom den aktuella vetenskapen om viruset.

Det är också pandemin som har banat väg för jobbet som statsepidemiolog.

Innan den tog fart hade han varit medicinskt ansvarig för hiv-vården på Sahlgrenska universitetssjukhuset i mer än 25 år, och i sin forskning fokuserat helt på hiv och dess effekter på det centrala nervsystemet. 

Men så kom pandemin – en helt ny sjukdom, där han fick vara med från början och ta hand om patienterna, men också följa vetenskapen när man lärde sig mer och mer om viruset och kroppens svar på det.

– Det var ju enormt tillfredsställande professionellt. Det missuppfattas lätt, för det är klart att det var en tragedi för många som blev så svårt sjuka. Men rent professionellt så blev det en ny utmaning, säger Magnus Gisslén.

Han tillägger att han har trivts »fantastiskt bra« med att jobba med hiv-patienter och att han före pandemin inte hade några planer på något annat än att fortsätta med det.

– Men pandemin fick mig att inse att det finns en tillfredsställelse i att lära sig något helt nytt. Jag har hållit på så länge med hiv-behandling att det sällan ger någon intellektuell utmaning längre.

Han blev medicinskt ansvarig för covidvården på infektionskliniken i Göteborg, och som forskare har han genomfört såväl svenska som internationella studier som rör sjukdomen.

När tjänsten som statsepidemiolog utannonserades uppmanade rekryteringsfirman Magnus Gisslén att söka. 

– Det känns väldigt roligt och stimulerande att få sätta mig in i något nytt och förhoppningsvis bidra med min kunskap och min bakgrund på ett sätt som kan ha betydelse inte bara i det lilla utan kanske till och med i det stora – för landet.

Drygt en månad in i det nya jobbet handlar det fortfarande mycket om att få grepp om hur Folkhälsomyndigheten arbetar.

– Det är en stor myndighet med väldigt många olika uppdrag. Jag börjar kunna navigera, men jag är långt ifrån färdig där.

Klart är i alla fall att jobbet på Folkhälsomyndigheten, åtminstone så här långt, innebär betydligt fler möten än han är van vid.

– Jag är egentligen inte en mötesmänniska. Jag har tyckt att man kan ha korta, konstruktiva möten, men att det inte får bli för mycket. Men det är klart att det är väldigt annorlunda att jobba på en myndighet, jämfört med att jobba på sjukhus eller i akademin.

Även denna dag följer olika möten på varandra. När Läkartidningen frågar Magnus Gisslén vad han ska göra efter intervjun blir svaret att han inte riktigt vet ännu, utan behöver titta efter i kalendern.

Är du sådan som person – att du tar mycket på uppstuds?

– Jag går inte in i ett möte utan att se till att ha en bakgrundskunskap, men sedan tar jag det nog ganska mycket på uppstuds. Jag förbereder mig inte på något annat sätt.

Magnus Gisslén tar över efter Anders Lindblom, som varit statsepidemiolog sedan Anders Tegnell lämnade uppdraget våren 2022. Till skillnad från Anders Tegnell, som även var avdelningschef, sitter inte Magnus Gisslén i myndighetens ledningsgrupp. Han utesluter inte att det kan ändras i framtiden. 

– Vi är ju inte riktigt klara med strukturen. Jag har fått i uppdrag att titta på hur man formar uppdraget på bästa sätt.

Han utesluter inte heller att han kommer att behöva hantera en ny pandemi under sin tid i rollen. En stor utmaning framöver blir att mejsla fram beredskapen för nästa pandemi. Ett viktigt led i det är en utvärdering av hanteringen av den covidpandemi som vi nu har bakom oss.

– Det är mycket som har varit väldigt bra, men det finns säkert mycket som man kunde ha gjort annorlunda. Även om flera utredningar har granskat detta, tror jag att en fokuserad granskning ur ett vetenskapligt perspektiv kan ge ytterligare insikter, säger Magnus Gisslén.

Det är sannolikt att vi framöver kommer att få se tätare pandemier – av olika allvarlighetsgrad – kopplade till en allt större befolkning på jorden, resvanor, klimatförändringar och undanträngning av vilda djurs habitat. 

Magnus Gisslén varnar dock för att låsa sig vid åtgärderna under den senaste pandemin.

– Det kanske inte alls är samma åtgärder som vidtogs under covidpandemin som skulle göra nytta om det handlar om ett annat smittämne. Det kanske behövs helt andra saker. Vi måste ha en beredskap för hur vi ska hantera det.

Lågt hängande frukter är att nästa pandemi kommer att utlösas av en variant av influensavirus, eller ett nytt coronavirus. Magnus Gisslén konstaterar att »det ligger fler coronavirus där och poppar«. Men det kan också bli något helt annat smittämne som orsakar en pandemi.

– Vem vet, det kanske blir en svamp, säger han med en tydlig referens till streamingjätten HBO:s omtalade serie »The last of us«, som lockat miljontals tittare världen över.

Så sent som i förra veckan kom Anders Tegnell ut med en bok där han berättar om sina erfarenheter av den dramatiska tiden under pandemin. Han utsattes för en hel del hat och hot, men det är inget som fått Magnus Gisslén att tveka inför uppdraget som statsepidemiolog.

– Det har ju mer eller mindre drabbat oss alla som har varit offentliga. De allra flesta som kontaktar mig är positiva och vänliga, men det finns också de som uttrycker sig extremt negativt och överskrider anständighetens gränser. Det stör mig inte när det är oroliga människor från allmänheten, om det inte går över till hot. Jag har haft inställningen att jag svarat på i princip alla mejl.

Det som förvånat mest är när kollegor gått över gränsen till personangrepp. 

– En akademisk diskussion är viktig, och den kan vara het. Men man måste kunna skilja på sak och person.

I ungefär samma veva som nyheten om att Magnus Gisslén skulle bli ny statsepidemiolog offentliggjordes gav regeringen Statskontoret i uppdrag att analysera Folkhälsomyndighetens organisation. 

När myndigheten bildades 2014 skedde det i praktiken genom en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut. 

Analysen, som ska delredovisas i januari, ska bland annat ge svar på om smittskyddet inte har fått den ställning som det skulle kunna ha haft. Behövs det en annan organisation?

Coronakommissionen har också varit kritisk till Folkhälsomyndighetens dubbla ansvar under pandemin, och våren 2022 öppnade dess ordförande Mats Melin i en intervju med Ekot för att återinföra Smittskyddsinstitutet.

Magnus Gissléns ståndpunkt är tydlig.

– Det är bra att det utreds. Men i princip tror jag att det är väldigt bra att en myndighet har ett mer övergripande ansvar för folkhälsa. Det tycker jag också att pandemin har visat, tvärtemot det som Coronakommissionen kom fram till, säger han och fortsätter:

– Smittskydd är förstås väldigt viktigt, men det går inte att frånkoppla alla andra aspekter. Jag tror att det är bra att det finns en myndighet som inte bara tittar på smittskyddsaspekter utan också andra folkhälsoaspekter.

Magnus Gisslén har många doktorander och pågående forskningsprojekt, och att få ha en fot kvar i akademin var en förutsättning för att tacka ja till uppdraget som statsepidemiolog.

Han har kvar sitt arbetsrum på infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, vilket också öppnar för en god inblick i den kliniska verksamheten. På sikt hoppas han kunna vara på plats på myndigheten tre dagar i veckan och arbeta på distans från Göteborg två dagar. 

– Då kan jag vara med på morgonmötet på kliniken och se vad som är på gång, vad som har lagts in under natten och så vidare. Det ger en bra inblick att höra hur diskussionen går, säger Magnus Gisslén.

Framöver vill han också arbeta för att knyta tätare band mellan Folkhälsomyndigheten och akademin.

– Jag tror att det är väldigt bra om myndigheten i ännu större utsträckning kan delta i forskning som rör de områden som är viktiga för vårt uppdrag. Det skulle ytterligare stärka vår interna kompetens.

Det har nästan blivit dags för Magnus Gisslén att skynda vidare till nästa punkt för dagen. Nu har han hunnit kolla kalendern och kan berätta att det är ett möte med landets smittskyddsläkare som står på tur.

Redan när det blev klart att han fått uppdraget som statsepidemiolog sa han att det skulle bli tufft att lämna alla patienter i hiv-vården på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Under våren och sommaren har han träffat i princip alla patienter som han har haft en regelbunden kontakt med.

– Det var otroligt känslosamt, inte bara för patienterna, utan kanske särskilt för mig. Jag har följt många av dem under lång tid, i vissa fall över 30 år. Genom åren har jag lärt känna dem och ofta även deras familjer på ett djupt och unikt sätt.

När Magnus Gisslén började jobba med hiv var det en helt annan tid. Att ge patienten ett hiv-besked var detsamma som att avkunna en dödsdom. Så småningom fick vården tillgång till bra behandling, men även efter det var många som kom in till infektionskliniken svårt sjuka.

– Vi har haft patienter som varit så svårt sjuka att de legat på intensivvården i mer än ett år, med endast korta avbrott. De har varit extremt nära att avlida flera gånger, men ändå har vi lyckats rädda deras liv. Och sedan fortsätter man att följa dem. Den kontakten man får då är något utöver det vanliga.