Huruvida vaccination mot covid-19 skyddar mot postcovid är fortfarande inte helt klarlagt, enligt svenska forskare bakom en stor registerbaserad studie som nu publiceras i tidskriften BMJ.

Nu tycker de dock att de funnit stöd för att det finns ett starkt samband mellan vaccination före förstagångsinfektion och minskad risk att diagnostiseras med tillståndet – och för att fler doser ger ett bättre skydd.

Maria Bygdell, forskare på Göteborgs universitet. Foto: Karin Allander, Göteborgs universitet

– Det här visar återigen att det är viktigt att vaccinera sig och att fullfölja det vaccinationsprogram vi har. I många tidigare studier har man sett att vaccin skyddar mot infektion, även om skyddet blivit lägre i och med omikron, och absolut mot allvarlig sjukdom. Nu kan vi visa att det verkar som att vaccin skulle kunna ge ett skydd också mot långvariga besvär efter infektionen, säger Maria Bygdell, forskare vid institutionen för medicin på Göteborgs universitet.

Den nu aktuella studien omfattar närmare 590 000 vuxna i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen som fick ett positivt PCR-test eller diagnosen akut covid-19 mellan slutet av december 2020 och början av februari 2022. Det primära utfallsmåttet är klinisk postcoviddiagnos fram till slutet av november 2022.

Enligt resultaten fick 0,4 procent av dem som fått minst en dos vaccin före infektion diagnosen postcovid under uppföljningstiden, jämfört med 1,4 procent i gruppen som inte hunnit få vaccin innan de blev sjuka i covid. Det motsvarar en riskreduktion på 58 procent.

När forskarna delade upp studiens deltagare efter hur många vaccindoser de fått – en, två, respektive tre eller fler – såg de också att ett större antal doser var förknippade med ett högre skydd.

Studiens resultat kvarstod när forskarna justerade för faktorer som kön, ålder och den virusvariant som dominerade under den tid som deltagarna infekterades, socioekonomi, komorbiditeter och sjukvårdskonsumtion före pandemin.

En styrka med studien är enligt Maria Bygdell att den – till skillnad från de flesta andra studier som oftast omfattat relativt få personer – är populationsbaserad. En annan skillnad jämfört med de flesta andra studier är att den tittar på diagnostiserad postcovid, i stället för att utgå från självrapporterade långvariga besvär.

Hon påpekar samtidigt att det är svårt att studera postcovid. Eftersom det fortfarande är otydligt hur tillståndet egentligen ska definieras – och diagnoskoden för postcovid ännu inte validerats i en svensk miljö – så är det möjligt att postcovid kan både överdiagnostiseras och underdiagnostiseras.

 Hur påverkar det era resultat?

– Det är en jättebra fråga, för det är väl egentligen studiens största svaghet. Men för just den här frågeställningen – där vi tittar på risken för att diagnostiseras med postcovid i den vaccinerade respektive ovaccinerade gruppen – så tror vi inte att det påverkar resultaten, säger Maria Bygdell och fortsätter:

– Det skulle kunna ha effekt på resultaten om det var skillnad på hur diagnosen sätts beroende på om man är vaccinerad eller ovaccinerad. Men det tror vi inte är särskilt sannolikt, särskilt inte med tanke på det ökande skyddet vi ser med flera doser.

Läs studien här.
Läs ledarkommentar.