Fallet gäller en kirurg som slog larm om missförhållanden på en privatklinik i Mellansverige. Den kvinnliga kirurgen hävdade att en manlig narkosläkarkollega hade uppvisat både bristande kompetens och kommunikationssvårigheter. Hon skrev därför ett stort antal avvikelserapporter kopplade till honom och hans yrkesutövning. Enligt kirurgen själv utsattes hon sedan för repressalier på grund av sina upprepade larm, då hon blev bortplockad från operationsarbetet och satt att enbart ta emot mottagningsbesök.
Arbetsgivarsidan har dock haft en helt annan bild av det inträffade. När de båda parterna möttes i tingsrätten för några veckor sedan betonade klinikens advokat att ärendet överhuvudtaget inte handlade om visselblåsning, utan om en personlig konflikt mellan två individer. Skälet till att kirurgen omplacerades och inte narkosläkaren var helt enkelt att det bara fanns en narkosläkare på arbetsplatsen, och att alla operationer i så fall hade fått ställas in, menade kliniken.
Tingsrätten går på arbetsgivarens linje och skriver i domen att bara två av kirurgens alla avvikelserapporter omfattas av visselblåsarlagen, då de visar på tillräckligt allvarliga brister för att anses ha allmänintresse. Resten av anmälningarna rör sådant som att patienter avbokats på grund av förkylning och är inga egentliga missförhållanden, skriver tingsrätten. Gällande de två rapporter som ändå omfattas av lagen har kliniken lyckats visa att det saknas ett orsakssamband mellan larmrapporterna och repressalierna. Åtgärderna som arbetsgivaren vidtog har visserligen »drag av bestraffningsåtgärder« men kliniken har visat att dessa »helt och hållet har haft andra orsaker än den vidtagna rapporteringen«, skriver tingsrätten.
Tingsrätten anser också att det saknas ett tidsmässigt samband mellan kirurgens avvikelserapporter och det som skulle kunna betecknas som repressalier, då händelserna i avvikelserapporteringen inträffade ungefär ett år och nio månader innan åtgärderna vidtogs. I och med att läkaren förlorar målet måste hon stå för motpartens rättegångskostnader på en halv miljon kronor. Läkarförbundet, som har gett kirurgen stöd i processen, kommer dock att betala kostnaderna.
Läkarförbundet skriver i en kommentar att man kommer att analysera domen innan man beslutar om ett eventuellt överklagande.
– Domen innebär att avvikelserapporter kan omfattas av skyddet i lagen. Det är en framgång. Däremot menar vi till skillnad från tingsrätten att alla avvikelserapporter måste bedömas som en helhet för att man ska kunna upptäcka mönster som kan utgöra fara för patient och/eller vårdskada. Det har inte domstolen gjort. Vi kommer nu att analysera domen och ta ställning till hur vi ska gå vidare, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale i ett uttalande.
Visselblåsarlagen, eller lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, har funnits i snart två år men aldrig tidigare prövats i tingsrätten.
Läkartidningen har sökt läkaren.
Läs också:
Visselblåsarlagen prövas i rätten för första gången – läkares larm i fokus
