Det är i ett delbetänkande av rapporten Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse, som förslaget för hur informationsförsörjningen av hälsodata mellan system och aktörer ska bli säkrare läggs fram till Socialdepartementet.
Utredningen visar att det inom hälso- och sjukvården i dag finns en rättslig osäkerhet vid hantering av information och att regelverk tolkas olika av olika aktörer. Dessutom upplever aktörerna att rättsliga hinder förhindrar en säker och effektiv digitalisering. Utredningen menar dock att det som aktörer inom hälso- och sjukvården upplever som rättsliga hinder egentligen ofta bygger på osäkerhet och en rädsla att göra fel, vilken gör att man avstår från satsningar på digitalisering.
Utredningen har haft som uppgift att analysera och föreslå en myndighet som skulle kunna ta fram uppförandekoder för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Under arbetets gång har utredningen kommit fram till att det bästa är om en statlig myndighet får i uppdrag att »prioritera och samordna de statliga myndigheternas stöd och vägledning till hälso- och sjukvårdens aktörer i juridiska frågor rörande hanteringen av information inom ramen för hälso- och sjukvårdens digitalisering«. En uppgift som man föreslår ska landa på E-hälsomyndigheten.
E-hälsomyndigheten föreslås även, inom ramen för sitt befintliga samordningsansvar för e-hälsa och digital infrastruktur, varje år lämna fördjupade analyser av rättsliga hinder som hindrar effektiv och ändamålsenlig digitalisering av hälso- och sjukvården.
E-hälsomyndighetens samordningsansvar föreslås träda i kraft 1 januari 2025.
