Det var efter rapporter om att tre isländska patienter drabbats av självmordstankar eller självskadebeteende efter att ha använt de så kallade GLP 1-analogerna Ozempic (semaglutid) och Saxenda (liraglutid) som EMA:s säkerhetskommitté PRAC inledde en granskning. Ozempic (semaglutid), är godkänt för behandling av typ 2-diabetes, men har även fått stor uppmärksamhet som viktminskningsbehandling. Saxenda är godkänt för fetmabehandling.

I juli i år hade EMA tagit emot runt 150 liknande rapporter, däribland två svenska rapporter om misstänkt biverkning i form av självmordstankar.

Granskningen skulle vara färdig i november. Nu meddelar alltså PRAC att det just nu inte att går att dra några slutsatser om ett orsakssamband men att det återstår ett antal frågetecken att räta ut. Säkerhetskommittén har därför skickat ett nytt batteri av frågor till företagen bakom de aktuella läkemedlen.

I april kommer PRAC att ta upp hela till diskussion igen.

Granskningen gällde till att börja med Ozempic, Saxenda och Wegovy, ett läkemedel som också innehåller semaglutid men är godkänt för viktminskning, men kom sedan att omfatta även andra GLP 1-analoger.

I juli påpekade Ulla Wändel-Liminga, vetenskaplig ledare för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket och svensk delegat i PRAC, i en intervju med Dagens Nyheter att de rapporterade fallen ska sättas i relation till att cirka 20 miljoner patienter dittills fått läkemedlen för behandling av antingen typ 2-diabetes eller övervikt.

Hon påpekade också att liraglutid även finns i Victoza, som är godkänt för behandling vid typ 2-diabetes sedan 2009. Och att det inte kommit några signaler om självmordstankar hos diabetespatienter som tagit Victoza.

– Det verkar främst vara patienter som har fått medlen med samma innehåll, men mot fetma som har rapporterat självmordstankar. Därför kan man misstänka att det inte är läkemedlet i sig som leder till psykisk ohälsa, utan den bakomliggande sjukdomen. Det är en viktig faktor som ingår i den utredning som nu görs, sa hon till Dagens Nyheter.