För att hjälpa de svenskar som flytt från Gaza under kriget mellan Hamas och Israel, etablerade Sverige en närvaro vid gränsövergången i Rafah. Den har planerats stänga denna vecka, och enligt Utrikesdepartementet kommer den svenska ambassaden inte ha någon kontinuerlig närvaro vid gränsen efter den 12 december.
Svenskar som kommit till gränsmottagningen i Rafah har därefter bussats många mil genom Sinaiöknen, via en tunnel under Suezkanalen, till den egyptiska huvudstaden. I Kairo fanns till slutet av november ett svenskt-norskt mottagningscenter med en medicinsk mottagning, inackorderat i ett hotells lokaler och organiserad via den svenska och norska ambassaden. Den svenska stödstyrkan är en funktion för krisinsatser i andra länder där sex svenska regioner bidrar med sjukvårdspersonal. I den här insatsen fanns personal från Skåne, Västra Götaland och Uppsala.
I kriget mellan Hamas och Israel beräknas omkring 400 svenskar ha lämnat Gaza. Runt 250 av dem passerade stödstyrkans mottagning. I regel hade de inte några större medicinska problem, berättar Magnus Simonsson, överläkare i Region Skåne, medicinsk expert på Socialstyrelsen, och den som ansvarat för sjukvårdsledningen i insatsen.
– Många av dem som kom var utmattade, hungriga och törstiga. Det var lite luftvägsinfektioner, ögoninflammationer, diarréer, buksmärtor, patienter med diabetes som fått slut på sina mediciner… Lättare primärvård kan man säga. Vi behövde inte skicka någon till de sjukhus som var avtalade.
Gjorde du några andra reflektioner?
– Psykosocialt var de ordentligt mörbultade. Vi hade inget separat psykosocialt stöd med oss tyvärr, men vi hyrde in lokalt krisstöd på plats och det fungerade väl.
Stödstyrkans arbete på plats började i slutet av oktober. Då åkte han, två andra läkare, två sjuksköterskor och en person från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap till regionen för att organisera det medicinska mottagandet.
De flesta hade som sagt lättare besvär. Men enstaka hade också skador från granatattacker och bombningar.
– Vi har haft källor, bland annat Röda halvmånen, inne i Gaza, så vi hade en aning om hur de som kom ut skulle må, säger Magnus Simonsson och fortsätter:
– Några visste vi om i förväg och vilken dag de skulle komma. Sverige kunde styra lite i vilken ordning de skulle komma ut. Så i första hand valdes spädbarn, gamla och skadade samt deras familjer.
Magnus Simonsson har varit involverad i stödstyrkan sedan konflikten mellan Israel och Libanon 2006, när den praktiskt taget var helt ny. Han ser flera likheter i behoven då och i den nuvarande konflikten mellan Israel och Hamas.
– Det var rätt likt. Men då ska man veta att det här är oerhört mycket mer allvarligt. Även om vi tog ut flera tusen svenskar då, var det inte många av dem som hade varit nära striderna, säger han och fortsätter:
– Det här är något helt annat. Alla som kom ut hade hört bombningar, och flera hade skadade och dödade anhöriga. Så var det inte i Libanon.
Magnus Simonsson säger att det är bra att Sverige har fått ut omkring 400 svenska medborgare, men påpekar att situationen inne i Gaza är oerhört svår för de människor som är kvar.
– Det är en total humanitär katastrof och inget annat, säger han.
