Vart femte år gör Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) mätningar av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på akutsjukhus i EU/EEA-länder. I Sverige samordnas mätningen av Folkhälsomyndigheten och den senaste genomfördes på 54 akutsjukhus i april och maj i år. Samtliga regioner i landet deltog.
Mätningen visar att var tionde patient hade minst en vårdrelaterad infektion i kroppen. Vanligast var lunginflammation eller nedre luftvägsinfektioner, infektioner efter operationer och urinvägsinfektioner.
Mätningen visade också att 36 procent av patienterna behandlades med antibiotika och att fler än hälften av dessa behandlades med bredspektrumantibiotika, vilken kan öka förekomsten av antibiotikaresistens i högre grad än smalspektrumantibiotika.
– Tidigare studier har visat att minst en tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna kan undvikas. Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens är nära sammanlänkade och därför behöver det förebyggande arbetet bli mer effektivt. Läkarna behöver också bli ännu bättre på att optimera antibiotikaanvändningen, säger Stephan Stenmark, utredare och infektionsläkare vid Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
En tredjedel av de 54 sjukhus som medverkade i mätningarna hade en beläggningsgrad på över 100 procent. Dessutom var det flera sjukhus som inte nådde inte upp till WHO:s rekommendationer för personalresurser för vårdhygien.
– Förutom mänskligt lidande bidrar vårdrelaterade infektioner till antibiotikaresistens och en ökning av antalet vårddagar. Genom att förebygga infektionerna ökar man patientsäkerheten och minskar trycket på vårdplatser, säger Stephan Stenmark i pressmeddelandet från Folkhälsomyndigheten.
Fotnot: EEA är EU-länderna samt Island, Norge och Liechtenstein.
