Under 2022 minskade antalet födda barn med 8 procent. Då föddes cirka 105 670 barn, en mycket låg siffra. Födslotalen har gått ner sedan rekordåret 2016. Men man måste gå bakåt i tiden till 2006 för att hitta ett år där färre barn fötts i Sverige än förra året.
Socialstyrelsens nya statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda visar även att snittåldern för förstföderskor ökat till 29,8 år. De äldsta mammorna har Stockholm, där snittåldern är 31,2 år. Det är också en större andel som är över 40 år. 2022 var 4,8 procent av alla som födde barn 40 år eller äldre. Även bland omföderskor har medelåldern ökat.
En annan tydlig trend är att de blivande mödrarna blir allt tyngre. Fler har övervikt eller obesitas (BMI på över 25 respektive 30) när de skrivs in i mödravården. 46,8 procent hade för högt BMI 2022, jämfört med 26,5 procent 1993.
Det oroar Anna Sandström, föredragande läkare på Socialstyrelsen och biträdande överläkare i obstetrik vid Karolinska universitetssjukhuset. Högt BMI innebär högre risk för komplikationer under graviditet och förlossning, som exempelvis graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och även för tidig förlossning eller kejsarsnitt.
– Det här är en utveckling som vi nu sett i flera år i rad och som inte tycks avta. Eftersom högt BMI innebär risker för både mamma och barn ser vi behov av mer preventivt arbete i samhället, ökad kunskap bland vårdpersonal och insatser i mödravården, säger Anna Sandström i ett pressmeddelande.
Fler föddes med kejsarsnitt och fler förlossningar sattes i gång. 2020 föddes 17,9 procent med kejsarsnitt, 2022 var det 19,1 procent. Det är främst de akuta kejsarsnitten som har ökat, men även de planerade ökar.
– Eftersom det finns flera skäl till att kejsarsnitt behöver utföras, är det svårt att utifrån statistiken säga exakt vad som orsakar ökningen. Men akuta kejsarsnitt är ju något man vill undvika om det är möjligt så det är något som är viktigt att titta närmare på, särskilt eftersom vi också ser skillnader mellan regioner och mellan sjukhus, säger Anna Sandström.
I Region Sörmland och Region Stockholm gjordes flest kejsarsnitt 2022, 22,4 procent respektive 21,9 procent. I Östergötland och Jönköping var det ovanligast, 13,8 respektive 13,1 procent av barnen föddes med kejsarsnitt.
Fler förlossningar sätts också i gång; 26,3 procent 2022. Störst ökning har skett i graviditetsvecka 41 och mellan år 2019 och 2020. Det beror sannolikt på att regionerna ändrade praxis, från igångsättning i vecka 41 i stället för 42. Andelen överburna nyfödda har mer än halverats de senaste åren.
En glädjande trend är att andelen dödfödda barn minskar. Under flera år har antalet legat mellan 3,5 promille och 4 promille. De senaste tre åren har dock andelen sjunkit något och var 2022 3,0 promille. Men eftersom talen är så små är det svårt att säga varför, enligt Anna Sandström.
– Vården har länge arbetat med att identifiera riskgraviditeter och försöka minska andelen dödfödda barn så det här är en positiv utveckling, även om det behöver tolkas med viss försiktighet då handlar om mycket små tal. För att kunna dra slutsatser behövs fördjupade analyser och mer forskning på det här området.
Fler fakta från statistiken för 2022
- Andelen kvinnor med övervikt och obesitas (Body Mass Index, BMI, över 25) vid inskrivning varierade från dryga 38 procent i Stockholm till knappa 54 procent i Södermanland, Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg.
- Andelen allvarliga bristningar, grad 3 och 4, har minskat under många år men ökade något bland förstföderskor mellan 2021 och 2022, från 4,6 till 4,8 procent.
- Andelen induktioner/igångsättningar av förlossningar i vecka 41 varierade mellan regionerna, i Östergötland inducerades 2022 drygt 33 procent, i Dalarna knappt 68 procent. Även sett till andelen induktioner i vecka 37 och framåt varierar det mellan regionerna, från 20,9 procent i Östergötland till 34,3 i Västernorrland.
- Andelen tonårsmödrar fortsatte att minska. 2022 utgjorde de 1,2 procent av förstföderskorna att jämföra med över 15 procent i början av 1970-talet.
- Neonatal dödlighet, det vill säga när barnet dör inom 27 dagar efter förlossning, har de senaste åren legat på mellan 1,3 och 1,7 promille. 2022 låg den på 1,4 promille.
Källa: Socialstyrelsen
(uppdaterad 2023-12-13)