Myndigheten har – för första gången – kartlagt om vårdgivare fasar ut sådan vård som enligt riktlinjer klassas som »icke-göra«.
Det kan handla om vård som det saknas vetenskapligt stöd för, som inte gör någon nytta för patienten – och som dessutom kan vara skadliga för patienten. Därtill kan vissa vårdåtgärder medföra onödigt höga kostnader, konstaterar Socialstyrelsen.
Elva vårdområden har undersökts, exempelvis vård vid depression och ångestsyndrom.
Ljusterapi, som inte bör ges, har de flesta regioner slutat med.
Så är inte fallet när det gäller behandling med bensodiazepiner. En tredjedel av vårdgivarna ger fortfarande behandlingen, trots att risken för beroende är mycket stor, skriver Socialstyrelsen.
– Drygt 4 000 patienter med ångestsyndrom behandlades 2021 med bensodiazepiner, vilket visar vikten av att fortsätta arbetet med att fasa ut behandlingen, säger Christina Broman, projektledare för utvärderingen, i ett pressmeddelande.
Ett exempel på en behandling som anses både dyr och onödig är artroskopisk kirurgi vid artros eller misstänkt degenerativ meniskskada. En kirurgisk åtgärd i dessa fall anses inte ha bättre effekt än annan icke-kirurgisk behandling. Enligt utvärderingen har behandlingen halverats under en tioårsperiod – men de förekommer ofta i Region Stockholm och Region Halland.
Utvärderingen kommer till slutsatsen att knappt hälften av regionerna har gjort uppföljningar och utvärderingar för att se om utfasningsinsatser på olika områden har haft önskade effekter.
Därtill konstateras att det inom flera områden, där det finns nationella riktlinjer, inte finns tillgängliga registerdata.
»Detta har begränsat möjligheterna att dra tydliga slutsatser i utvärderingen«, går det att läsa i utvärderingen.
Därmed har regionerna själva en avgörande roll för att fasa ut vård som inte längre ska erbjudas.
Förhoppningen är att patientsäkerheten och tillgängligheten till vården ska öka när onödig vård fasas ut.
Elva områden har utretts:
- ADHD/autism
- Astma/KOL
- Depression och ångest
- Diabetes
- Missbruk och beroende
- Multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
- Palliativ vård i livets slutskede
- Rörelseorganens sjukdomar – osteoporos
- Rörelseorganens sjukdomar – inflammatoriska reumatiska sjukdomar
- Vård vid stroke
- Tandvård
Källa: Socialstyrelsen
(uppdaterad 2023-12-13)