För sjukvårdens del ser 2024 ut att bli ett mycket dystert år. Som bekant befinner sig majoriteten av landets regioner i en allvarlig ekonomisk kris. Inflationen som lett till höga pensionskostnader, sjunkande skatteintäkter, dyrare läkemedel och på det en åldrande befolkning. Regeringen har skjutit till pengar, men inte tillräckligt.
Regionernas sammanlagda underskott nästa år beräknas bli 24 miljarder kronor enligt Sveriges Kommuner och regioner (SKR). Det väntas dröja till 2026 innan läget ljusnar.
Svångremmen dras åt alltmer i landets regioner för att få ekonomin att gå ihop. Som Läkartidningen berättat tidigare har många dragit ner på eller slutat ta in hyrpersonal och infört anställningsstopp. Enligt kommunallagen gäller egentligen balanskrav, men undantag kan göras om det finns »synnerliga skäl«. I somras påminde finansminister Elisabeth Svantesson (M) om möjligheten och uppmanade regionerna att hellre gå back än säga upp personal.
Det har regionerna tagit fasta på. Alla utom tre regioner budgeterar med underskott 2024. Men det räcker inte. Stora personalneddragningar väntar nästa år. Dagens Nyheter har skickat ut en enkät till samtliga regioner med frågor om planerade besparingsåtgärder. Resultatet visar att drygt en tredjedel – 8 av 21 regioner – räknar med att behöva dra ner på personal nästa år.
Läkartidningen har tidigare bland annat berättat att Region Sörmland varslat 700 anställda, och regionstyrelsen i Region Värmland godkände nyligen en neddragning på 750 tjänster. Även i Örebro, Västmanland, Östergötland, Västernorrland, Stockholm och Västra Götaland planeras större personalminskningar. På Sahlgrenska universitetssjukhuset väntar som Läkartidningen berättat en neddragning på 2 000 anställda. Totalt handlar det om 5 300 tjänster, för de åtta regionerna.
En annan följd av besparingarna är stängda eller sammanslagna verksamheter. Nyligen stängdes akutmottagningen i Lidköping, och flera regioner stänger vårdcentraler. Akutkirurgin i Lindesberg i Region Örebro län är ett annat exempel på verksamhet som befinner sig i farozonen.
Bara tre regioner – Stockholm, Örebro och Dalarna – höjer skatten. Däremot blir sjukvården dyrare för patienterna på många håll. För att tackla den ekonomiska krisen, har ett flertal regioner valt att höja sina taxor och patientavgifter.
Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, beskriver de stora besparingsåtgärderna som regionerna måste ta till som problematiska.
– Regionerna är ju i en svår situation, och när man tvingas till nedskärningar är det tvärtemot det som alla var eniga om efter pandemin, att vi har haft för lite resurser till sjukvården och måste göra något åt det. Vi vet vad vi har framför oss med en åldrande befolkning och ett stort rekryteringsbehov, säger han till DN.
Han anser att staten måste gå in med mer pengar för att hjälpa regionerna.
