Relationen mellan Sverige och Iran, och situationen med fängslade svenskar i Iran, är högaktuell nu i dagarna. Den 19 december faller nämligen Svea hovrätts dom mot iraniern Hamid Noury. Han står åtalad för grovt folkrättsbrott, anklagad för att vara en nyckelperson i flera avrättningar av politiska fångar i Iran 1988. Det är något han dömdes till livstids fängelse för i svensk tingsrätt sommaren 2022, men där domen överklagades.
Samtidigt sitter svenskar fängslade i Iran på grund av vad som påstås vara spioneri, anklagelser som starkt ifrågasätts internationellt. Senast uppmärksammat är EU-diplomaten Johan Floderus, som suttit fängslad i över 500 dagar i Iran och vars rättegång inleddes i lördags. Sverige och EU har krävt att han ska friges, då han anses vara en bricka i ett politiskt spel, sannolikt åtminstone delvis för att sätta press på Sverige att fria Hamid Noury.
Också den svensk-iranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali, som i vår har suttit frihetsberövad i åtta år, tros vara en sådan bricka. Han greps under en föreläsningsresa i Iran 2016. 2017 dömdes han till döden för spioneri, en dom som fastställdes 2018 – samma år som han fick svenskt medborgarskap.
Bland annat FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har uppmanat Iran att dra tillbaka dödsdomen. Samma uppmaning har kommit från EU:s talman och flera EU-parlamentariker. Ett flertal andra, däribland den internationella läkarorganisationen WMA, Sveriges läkarförbund och en mängd högskolor och Nobelpristagare, har också krävt att Ahmadreza Djalali släpps fri.
Namnunderskrifterna som Amnesty samlat in sedan slutet av sommaren, lämnades till UD på torsdagen med uppmaningen att Sverige agerar för att stoppa avrättningen av Ahmadreza Djalali och får hem både honom och Johan Floderus. Under aktionen som hålls vid Arvfurstens palats, där UD håller till, närvarar bland andra Ahmadreza Djalalis fru Vida Mehrannia.
»Tyvärr ser vi ingen utveckling i hans fall, vi ser lite uppmärksamhet kring hans fall från UD:s sida trots att han är under ständigt hot om avrättning«, skriver hon i ett mejl till Läkartidningen angående sin mans fall.
Hon fortsätter:
»Vi behöver mer stöd från svenska regeringen och svenska folket. Det närmar sig snart åtta år sedan Ahmadreza togs gisslan. Ahmadreza och vår familj är traumatiserade och kämpar dagligen för hans frigivning«.
Under tiden den svenske läkaren suttit fängslad i Iran har hans hälsa kraftigt försämrats. I början på förra året fick han exempelvis opereras akut för mag–tarmproblem. Han fördes redan nästa dag tillbaka till fängelset utan behövlig eftervård, enligt Amnesty.
»Hans fysiska och psykiska välmående är fortsatt dåligt, han är i behov av medicinsk vård bland annat för icke utredd lågt antal vita blodkroppar, viktnedgång, låg hjärtfrekvens och puls, yrsel, dålig tandstatus, med mera«, skriver Vida Mehrannia.
Amnesty har tidigare lämnat över namnunderskrifter. Bland annat lämnades över 200 000 till Irans ambassad i Sverige 2018, och nära 45 000 år 2020.
Läs även:
Oro för Ahmadreza Djalali efter verkställd dödsdom i Iran
KI-rektorns budskap på Djalalis 50-årsdag: Släpp honom fri
Djalali prisas för kamp för forskningsfrihet
14 organisationer bakom nytt upprop för att frige Djalali
Fem år sedan Djalali greps – universitet kräver hans frigivning
Öppet brev till regeringen om fängslade Ahmadreza Djalali
SLF och SLS kräver Djalalis frigivande
