Fruktkorgarna kvar i Stockholm men Sfam kritisk till sparåtgärder

Det ekonomiska läget för det nya året är kärvt i Region Stockholm. Det fick närsjukvårdsdirektören i Stockholms läns sjukvårdsområde i samråd med SLSO:s ledningsgrupp att fatta beslut om en rad besparingsåtgärder för att »säkra patientverksamheterna«.

Enligt verkställighetsbeslutet, daterat den 20 december 2023, har det skickats till alla chefer inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), som omfattar bland annat regionägd primärvård.

Av beslutet framgår exempelvis att totalstopp råder när det gäller att anställa administrativ personal. Dessutom gäller »stor restriktivitet vid ersättningsrekryteringar för samtliga yrkesgrupper. Vid utökning av bemanning ska samråd ske med närsjukvårdschef.«

– Om en allmänläkare slutar, ska det vara väldigt restriktivt att anställa en ersättare? Och ska man behöva fråga närsjukvårdschefen för att kunna anställa en ny allmänläkare? Det är fullständigt vansinne i så fall. Vi måste bygga ut den nära vården för att komma någonstans. Hur ska vi annars lyckas nå Socialstyrelsens riktvärde om 1100 invånare på en allmänläkare? frågar sig Magnus Isacson.

Därutöver gäller bland annat »stor restriktivitet« för externa utbildningar (inte ST-läkares utbildningar) samt stopp för externa konferenser och tjänsteresor (som inte har extern finansiering).

– Det blir patientosäkert om vi inte fortbildar oss. Allmänläkare (jämfört med hela läkarkåren reds. anm.) brukar tyvärr hamna i botten när det gäller extern fortbildning. Det brukar handla om tre till fyra dagar per år. Med sådana här direktiv siktar man alltså på att vi ska få ännu mindre fortbildning.

En ytterligare aspekt upprör Magnus Isacson: primärvården förväntas göra mer – men får mindre för det.

– Med ena handen pekar man på att höja kompetensen hos primärvården och att den nära vården ska göra mer. Med andra handen säger man »ni får inte utbilda er«. Hur ska vi utvecklas om vi inte får utbilda oss?

I beslutet framgår också att inköpsstopp gäller för fika och fruktkorgar samt »diverse inköp från Clas Ohlson och Ikea«, vilket även Dagens Nyheter har rapporterat om.

– Det är småaktigt, hur ska man locka folk till sjukvården inom regionen? säger Magnus Isacson, som själv inte drabbas då han arbetar som allmänläkare på en privat vårdcentral.

Indragna fruktkorgar och fikabröd är besparingsåtgärder som andra regioner ägnar sig i åt. Flera insändare i Nya Wermlands-Tidningen har klagat på fruktbesparingar. I Örebro ska 14 miljoner om året sparas när morgonsmörgåsen dras in, vilket Nerikes Allehanda rapporterat om.

Men regionanställda i Stockholm får tillbaka sin fruktkorg, visar det sig, när Läkartidningen på torsdagen når närsjukvårdsdirektören för Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), Maria Ohlson Andersson.

Buropen från vården har haglat in och ledningen har nu fattat ett nytt beslut: att ta tillbaka fruktkorgar, fikabröd och även catering som regionen skulle ha sparat 23 miljoner kronor på om året, enligt Maria Ohlson Andersson.

– Frågan blev större än vad vi trodde att den skulle bli. Vi bestämmer att vi kan ändra oss under förutsättningarna för given budget, så länge vi använder de upphandlade leverantörerna vi har.

När det gäller möjligheten till fortbildning har närsjukvårdsdirektören förståelse för kritiken.

– Det är klart att det är olyckligt när vi är en kunskapsorganisation. Men som läget är nu är det en av åtgärderna vi behöver göra. Jag vill ändå poängtera att vi erbjuder väldigt många interna utbildningar. Därmed drar vi inte in utbildningar helt och hållet och ST-läkare är inte berörda av detta.

Av beslutet framgår att stor restriktivitet råder vid ersättningsrekryteringar för samtliga yrkesgrupper och att utökning av bemanning ska ske i samråd med närsjukvårdschef – hur ska man lyckas skapa en god och nära vård då?

– Ersättningsrekryteringar av läkare måste man såklart göra. Det är framförallt vid utökningar av personal som saken måste diskuteras med närsjukvårdschefen. Men det är klart att vi måste fortsätta anställa läkare för att driva det vårduppdrag vi har ansvar för.

Magnus Isacson är alltjämt skeptisk.

Har du förståelse för att man kan behöva se över alla möjliga utgiftsposter när det ekonomiska läget är väldigt ansträngt?

– Jag förstår att man måste se över diverse utgiftsposter, men jag kan inte riktigt förstå logiken i att primärvårdens budget ökar med drygt sju procent, samtidigt som man drar ned på det här sättet. Den ekvationen får jag inte ihop, säger Magnus Isacson.

Den ökningen »äts upp av ökade kostnader som inflationsuppräkningar och pensionsavsättningar«, enligt Maria Ohlson Andersson.

Därav är besparingsåtgärderna nödvändiga – men frukt och fika kvarstår.

Läs även:
C håller med läkarna – budgeten i primärvården ingen »satsning«
Stora neddragningar väntar 2024 trots kärva minusbudgetar