En förklaring till ökningen är att sjukhuset kunnat återinföra donation efter att man avslutat livsuppehållande behandling och cirkulationen helt har upphört, så kallade DCD-donationer. Dessa donationer står för en femtedel av njurtransplantationerna på Akademiska sjukhuset i dag, enligt ett pressmeddelande.
– Vi började med införandet av DCD-donationer inom ett nationellt pilotförsök 2019 som avslutades våren 2020. Det formella återinförandet, som skulle ha skett samma år, kolliderade tyvärr med utbrottet av covid, som begränsade oss till enstaka fall under 2020. Nu fylls organpoolen på med allt fler organ från DCD-donatorer, säger Amir Sedigh, överläkare och sektionschef för transplantation på Akademiska sjukhuset, i pressmeddelandet.
I Sverige är donationsviljan stark men det utförs få donationer om man jämför med andra europeiska länder. Med DCD är förhoppningen att fler patienter ska kunna erbjudas transplantation.
– För patienter med njursjukdom i slutstadiet innebär njurtransplantation förlängd överlevnad, förbättrad livskvalitet, minskad sjuklighet och lägre sjukvårdskostnader jämfört med dialys. Det finns många fördelar med njurtransplantation från levande jämfört med avliden donator, säger Amir Sedigh i pressmeddelandet.
Under förra året genomfördes 126 njurtransplantationer på Akademiska. Om man räknar in kombinerade transplantationer av njure och bukspottskörtel var antalet 130.
