Hej Maurice, eftersom du delvis arbetar med att kontrollera framtida eventuella rymdturisters hälsa, genom företaget Virgin Galactic – hur förbereder man kropp och psyke inför en rymdresa?
– Det beror ju på hur länge man är borta, men först och främst måste alla människor som åker ut i rymden vara väldigt friska och ha ett stabilt psyke; man måste fungera bra i team och inte vara rädd för trånga utrymmen. Ur ett medicinskt perspektiv finns det vissa faktorer att ta hänsyn till.
I stora drag – vilka då?
– Synen förändras då synnerven svullnar i rymden, vilket gör att man kan bli mer översynt. Skelettet bryts ner i rymden, vilket innebär att man får mer kalk i urinen och därmed bör man heller inte ha anlag för njursten. Bentätheten minskar, på grund av tyngdlösheten, trots två timmar träning varje dag. Sedan så har vi strålning som är en av de största utmaningarna, både ifrån solen och från den kosmiska strålningen. Det kan leda till strålskador och påverkan på nervsystemet. En annan aspekt är att man tappar kondition väldigt snabbt i rymden, man kan tappa upp till 10, 15 procent av sin kondition nästan direkt. För att förhindra att den påverkas allt för mycket tappar man ut blod innan avfärd. Detta eftersom man förlorar så mycket vätska i rymden att blodet annars blir tjockt – vilket gör att man får sämre kondition. Muskelmassan minskar, hjärtat omformas, blodcirkulationen förändras och den kognitiva funktionen kan påverkas. Om man är länge i rymden kan även immunsystemet och möjligen cancerrisken öka. Att bli gravid eller vara gravid är helt uteslutet. Vad jag vet har aldrig någon fötts i tillstånd av tyngdlöshet.
Hur mår man egentligen av att befinna sig i rymden?
– Sömnproblematik är ju något av det vanligaste bland astronauter, och de ska ju också undersöka Marcus Wandts sömn i rymden (vilket även går att läsa på Rymdstyrelsen reds anm.). Han ska vara på den internationella rymdstationen ISS i två månader. Man åker 16 varv runt jorden på 24 timmar, vilket också innebär 16 soluppgångar och 16 solnedgångar. Den första veckan i rymden brukar många må illa och uppleva balansstörningar. Smak och lukt förändras också, precis som det gör när man åker flygplan och behöver salta mer på maten. Det finns mycket man behöver adaptera sig till. Dessutom kan man känna sig isolerad, bli deppig och uppleva humörsvängningar och tristess. Det kan också kännas jobbigt med insikten att man är så himla långt hemifrån.
Efter nio minuter når Marcus Wandt och de tre andra astronauterna omloppsbana och därefter tar det cirka 36 timmar att nå fram till rymdstationen, enligt Rymdstyrelsen. Berätta, hur påverkar G-krafterna kroppen?
– När man åker upp och ner blir det stora G-krafter, man brukar prata om greyout och blackout. När man skjuts upp utsätts man för krafter ungefär sex gånger sin egen vikt, vilket motsvarar 6 G. Därför ligger astronauterna ner i stolar iförda G-dräkter när de åker upp – dräkterna jämnar ut trycket i kroppen. Utan dräkt skulle 3 G göra att blodtillförseln till näthinnan stryps, vilket gör att synfältet blir smalare och grått. 6 G leder till blackout.
När astronauterna landar – är det något de bör tänka på för hälsans skull?
– Precis som innan avfärd isoleras de i två veckor när de landat. Då utförs en mängd medicinska prover och undersökningar. Astronauter som kommer tillbaka från en rymdfärd har förhöjda blodfetter, benskörhet sitter i långt efter och de har sämre insulinproduktion i rymden som kan märkas även ett tag efter att de landat på jorden. Det tar ett tag att återhämta sig. Immunförsvaret måste också återhämta sig. När det gäller kroniska effekter har man faktiskt inte kunnat påvisa några, trots långvarig vistelse i rymden.
I egenskap av att vara rymdläkare – vill du åka ut trots att du vet hur kroppen påverkas?
– Jag hoppas verkligen att jag får tillfälle någon gång. Jag har en utmaning kvar i livet och det är att få åka upp och se jorden utifrån. Det är därför jag tränar så mycket, avslutar Maurice Westerlund och skrattar.
Läs även:
Rymdmedicin: utmaningar och möjligheter med rymdfärder
Så går en hälsoundersökning till för yrkesdykare – steg för steg
