– Vi har sett att de som söker BT har väldigt olika bakgrund eftersom de kommer från i princip hela världen. Vi vill få en känsla av vad de ligger teoretiskt, säger Caroline Mellberg, BT-chef i Region Skåne, om beslutet att införa ett teoretiskt prov som en del i BT-rekryteringen.
Förändringen gjordes i höstas. En bidragande anledning var Aftonbladets granskande program 200 sekunder, enligt Caroline Mellberg. Programmet granskade utländska läkarutbildningar i Lettland, Polen, Tjeckien och Litauen, länder som är populära för svenskar att utbilda sig till läkare i. Enligt granskningen är fusk vanligt bland studenterna.
– Det är ett ganska basalt prov. Nästan alla som söker BT jobbar redan självständigt i sjukvården som läkare. Så vi ställer frågor om fall som de borde exponerats för, säger Caroline Mellberg om det nya provet.
Det tar ungefär en timme ett skriva och innehåller frågor inom flera vanliga och breda områden som psykiatri, allmänmedicin, internmedicin och akutmedicin. Det innehåller inga prekliniska frågor. Provet görs bara av de sökande som kallas till intervju.
I höstas skrev 28 av de 93 sökande som sållats ut i den första urvalsprocessen det. Ingen hade problem att klara frågorna.
– Vi har ingen godkäntgräns utan det är en del i vår samlade bedömning. Det ger ledtrådar till om individen kommer klara av BT. Vi tittar på provet under intervjun och har då möjlighet att ställa vidare frågor till de sökande om deras svar, säger Caroline Mellberg.
Vad har ni fått för reaktioner?
– Vi har inte fått några negativa kommentarer. Alla som skrev det senast sa att de tyckte det var ok. För dem som skrivit kunskapsprovet var det jättelätt. Andra regioner har också visat intresse för att införa något liknande. Vad jag vet är vi ensamma om just detta även om flera regioner har någon form av test i sin BT/AT-rekrytering.
Caroline Mellberg tycker att provet är ett bra komplement för att få en bild av läkarnas kunskapsnivå. Samtidigt beskriver hon det som ett moraliskt dilemma att endast toppkandidaterna gör provet och får BT-tjänsterna. Det leder till att de läkare som egentligen har allra störst behov av BT fortsätter jobba i sjukvården utan tillräckligt stöd och handledning.
– Eftersom BT-läkarna är våra framtida kollegor kan vi förstås inte välja bort de bästa. Och de som kommer in i BT-programmet följs jättenoga, säger hon och fortsätter:
– Problemet är dem vi redan i urvalsprocessen väljer bort. Egentligen borde vi ju för patientsäkerhetens skull alltid välja de sämsta för att höja lägstanivån i sjukvården.
Hon skulle vilja se ett nationellt system där alla som får en svensk läkarlegitimation automatiskt erbjuds en BT-plats. Då skulle riskindivider lättare fångas upp, tror hon.
Läs också:
Svårt att agera mot brister i utländska läkarutbildningar
Efter fusklarm – ministern kan dra in studiestöd
Sylf: Risk att hel grupp svartmålas
(uppdaterad 2024-01-05)
