2023 och 2024 är riktiga »mög-år«, som det liberala regionrådet Gilbert Tribo dialektalt uttryckte det i en debatt i regionfullmäktige i november. Hans parti tillsammans med M och KD, som med stöd av SD leder Region Skåne, har lagt en minusbudget för 2024. I praktiken vill man inte amortera på de lån man har.
Budgeten, som är underbalanserad med 4,4 miljarder kronor, har fått hård kritik från oppositionen. De menar att man skjuter problemen framför sig i stället för att höja skatten. Och nu har det socialdemokratiska regionrådet Mattias Olsson överklagat till förvaltningsrätten.
En budget kan underbalanseras om det finns synnerliga skäl. Och Mattias Olsson vill att rätten prövar om det verkligen finns synnerliga skäl att inte lägga en budget i balans, rapporterar Sveriges Radio P4 Kristianstad.
Budgeten i sig kan inte överklagas, men grunderna för den. Och det rätten nu kan göra, är en så kallad begränsad laglighetsprövning för att avgöra om det verkligen funnits synnerliga skäl till en budget som inte är i balans. Bland skälen som angavs i samband med budgetbeslutet fanns inflationen, och i dess kölvatten de höga kostnaderna för pensionsskulden.
Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och regioner (SKR), känner inte till att en regions budgetbeslut överklagats på grund av principen om synnerliga skäl. Däremot har Region Stockholms budgetbeslut en gång överklagats på grund av att man inte tagit hänsyn till utjämningssystemet.
– Budgetbeslutet skulle kunna upphävas. Då blir man utan budget, säger hon till Läkartidningen.
Måste man ta om budgetprocessen då?
– Man kan ju tänka att man borde göra det. Men i Stockholm gjorde man inte det utan fortsatte bara att köra.
Skulle domstolen ge Mattias Olsson rätt och upphäva beslutet, finns lite olika vägar för de styrande politikerna. Man skulle exempelvis kunna försöka ta om samma budget, men med andra orsaker till synnerliga skäl.
Annika Wallenskog påpekar att domstolens beslut också kan få andra följder än bara budgetmässiga. Regionens revisorer skulle kunna yrka på att styrelsen inte får ansvarsfrihet, och det kan få konsekvenser för hur folk röstar i nästa val.
Minusbudgetar är i regel inte vanliga, men i dessa ekonomiskt svåra år har de blivit det. Lägger politikerna en minusbudget kan de åberopa två saker. De kan använda resultatutjämningsreserven, som en del regioner avsätter pengar till för kärvare tider och som ungefär hälften av regionerna nu använder sig av. Eller så åberopar man synnerliga skäl, såsom Skåne har gjort. I förarbetena till kommunallagen nämns två saker som synnerliga skäl: en stark finansiell ställning som tillåter en minusbudget, och att man har omstruktureringskostnader som är tillfälliga.
Annika Wallenskog tycker att det ska bli intressant att se vad förvaltningsrätten säger i frågan om Skåne.
– Då får man se vad lagstiftningen innebär, vad som är synnerliga skäl och vad man kan och inte kan göra. Det blir ju väldigt intressant.
Läs även:
Sus går mot rekordunderskott – oppositionen svär sig fri från ansvar
Nio regioner planerar att skjuta på nästa års underskott
