WMA har skrivit brevet till iranska förgrundsfigurer på världsscenen: ministrar och ledare i landet samt dess FN-representant. I detta skriver organisationen att flera nyhetskällor på senare tid indikerat att Irans förnyade hot att verkställa dödsdomen mot Ahmadreza Djalali kommer som ett svar på att Sverige inte gått Iran till mötes och friat iraniern Hamid Noury.
Hamid Noury har fällts för folkrättsbrott i ett mycket uppmärksammat mål i svensk domstol, då han ses som en nyckelperson i flera avrättningar av politiska fångar i Iran 1988. I december fastslog Svea hovrätt livstidsdomen mot Hamid Noury. Och runt den tiden påminde Iran omvärlden om Ahmadreza Djalali och att dödsdomen skulle verkställas.
Att Ahmadreza Djalalis liv används som en bricka i spelet är föraktfull utpressning, påpekar WMA i brevet. »Vi fördömer i starka ordalag denna skamfulla förhandling«, skriver de.
Organisationen uppmanar den iranska regimen att i ett första skede lägga ett moratorium, ett fördröjande av verkställandet, på dödsstraffet, som ett första steg mot dess avskaffande.
»Vi vädjar till er medmänsklighet och rättskänsla och litar på att ni brådskande tar alla nödvändiga steg kopplade till våra krav«, avslutar WMA brevet.
I ett pressmeddelande uttrycker WMA:s president Lujain Al-Qodmani att dödsdomen mot Ahmadreza Djalali är en »grov överträdelse mot medicinsk etik och en stark orättvisa«. Hon menar att den internationella medicinska kretsen måste förenas och tillsammans kräva Ahmadreza Djalalis frigivning.
Ahmadreza Djalali har i vår suttit frihetsberövad i åtta år. Han greps under en föreläsningsresa i Iran 2016. 2017 dömdes han till döden för spioneri, en dom som fastställdes 2018 – samma år som han fick svenskt medborgarskap. Bland annat FN och EU har uppmanat Iran att dra tillbaka dödsdomen.
Läs även:
Ytterligare 30 000 underskrifter lämnas till stöd för Djalali
Oro för Ahmadreza Djalali efter verkställd dödsdom i Iran
(uppdaterad 2024-01-17)