Färre 6:6a-anmälningar förra året: »Arbetsmiljöverket är tandlöst«

Under pandemiåret 2021 märktes en kraftig ökning av antalet 6:6a-anmälningar till Arbetsmiljöverket från skyddsombud i vården. Därefter har antalet sjunkit tillbaka till tidigare nivåer. Förra året gjordes 45 anmälningar om arbetsmiljöproblem, att jämföra med 56 året dessförinnan. Ofta handlar anmälningarna om brister i den psykosociala arbetsmiljön och hög arbetsbelastning. Skyddsombud från Vårdförbundet eller Kommunal ligger bakom den stora lejonparten av anmälningarna förra året. Endast en anmälan är inskickad av skyddsombud för läkare. Den kommer från NU-sjukvårdens barn- och ungdomspsykiatri, där huvudskyddsombudet i höstas slog larm om en orimlig arbetsbörda som gått ut över läkarnas psykiska hälsa.

Bland sjukhusen sticker Skånes universitetssjukhus i Lund ut, med hela nio 6:6a-anmälningar förra året, men alltså ingen från läkare. Huvudskyddsombudet Ronny Öhman förklarar det med att dialog ofta är mer effektivt än skarpa anmälningar.

– Det är vår grundprincip. Men ibland kör man huvudet i sten och då får vi använda de vapen och verktyg vi har, säger han.

Men det vore fel att tolka nedgången i anmälningar som att arbetsmiljön för läkare har blivit bättre de senaste åren, menar Christer Lidman, ett av huvudskyddsombuden på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

– Snarare är det tvärtom. Anmälningarna brukar ju handla om att det inte finns en balans mellan krav och resurser och det är ju just det som är problemet. Vi har ingen balans mellan krav och resurser när det gäller att skriva arbetsmiljöavvikelser heller, säger han.

Christina Sjöberg, huvudskyddsombud i Västra Götalands läkarförening, håller med om att arbetsbördan är en bidragande orsak till de få anmälningarna från läkarsidan.

– I princip alla skyddsombud är också fackliga ombud och det är nog huvudorsaken. Det kanske skulle vara en vinst att dela upp rollerna, för det fackliga arbetet tenderar att ta över, säger hon.

Dessutom är arbetet med en 6:6a-anmälan tidsödande, utan att det nödvändigtvis ger så stor effekt. Det blir mer liv i luckan från arbetsgivaren när patientsäkerheten är hotad och Inspektionen för vård och omsorg kommer in i bilden.

– Det är en viss känsla av maktlöshet över att anmälan inte gör så stor nytta, fastän den innebär väldigt mycket jobb för mig som skyddsombud. Det gäller särskilt när Arbetsmiljöverket avslår anmälan på

grund av att den inte är perfekt formulerad, vilket har hänt oss vid några tillfällen. Man tappar musten om det ska hänga på hur man som skyddsombud har uttryckt sig, säger hon.

Christer Lidman är besviken på hur Arbetsmiljöverket jobbar och menar att arbetsgivaren har lärt sig att det räcker med en handlingsplan för att komma undan.

– ­­Det ska löna sig att skriva en anmälan men Arbetsmiljöverket är en tandlös myndighet. Du skriver en anmälan, de gör en inspektion och arbetsgivaren tar fram en handlingsplan. Men de följer inte upp på längre sikt att arbetsgivaren verkligen genomför vad man kommit överens om, säger han.

Arbetsmiljöinspektör Maria Lundvall Sundh har en enkel förklaring.

– Som man frågar får man svar. Har skyddsombudet yrkat på en handlingsplan är det bara det vi kan ställa krav på. Vi kan inte gå utanför det och göra en helhetsanalys av arbetsplatsen, säger hon.

För att Arbetsmiljöverket överhuvudtaget ska kunna pröva en 6:6a-anmälan måste dock skyddsombudet ha ställt krav på en viss åtgärd. Men i de flesta fallen rör anmälningarna organisatorisk och social arbetsmiljö, problem som inte är så lätta att lösa utan att anställa fler kollegor. Därför är det knepigt att formulera kravet på åtgärd på ett sätt som faktiskt gör skillnad.

– Vi kan inte ställa krav på att man anställer fler personal. Ibland finns det inte heller några att rekrytera – det är ju ett större samhällsproblem. Och det kanske är en anledning till att skyddsombuden inte känner att de når fram med sina anmälningar, säger Maria Lundvall Sundh.

Ytterligare en förklaring till att antalet anmälningar har sjunkit kan vara att myndigheten häromåret drog i gång en nationell tillsynsinsats riktad just mot vård och omsorg. Då blev det tydligt för medarbetare inom vården att deras arbetsmiljö redan var satt under lupp, tror Maria Lundvall Sundh. Hon tycker sig också se att särskilt Vårdförbundet testat andra vägar än 6:6a-anmälningar på sistone.

– Vi har fått in fler ATL-ärenden 19:a med krav på att komma till rätta med extra övertid. På vissa håll kan det ha ersatt 6:6a-anmälningarna, eftersom skyddsombuden ser det som en ny framkomlig väg för att komma åt arbetsbelastningen.

Läs också:
Slutkörda läkare i NU-sjukvården hoppas på regional BUP-lösning