Pedagogiken bakom patientöversiktstavlorna på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås är enkel. Genom visualisering och färgkoder ska alla snabbt kunna förstå vilken typ av hjälp en patient har fått och vad som ännu inte har bockats av.
– Jag är inte så akademisk av mig, utan metoden är »brallorna nere«, det vill säga att det blir rött när man inte har gjort det man ska. Tidigare fick man gå in och leta i journalen för att se om exempelvis någon omläggning hade gjorts på en central venkateter eller hur gammal en PVK var. Nu har vi den informationen på skärm i stället, säger Rolf Jungnelius, som är överläkare på infektion på halvtid och jobbar med digitala frågor resten av veckan.
Sedan förra våren har tavlorna successivt införts på sjukhusets olika enheter. I praktiken innebär det att skärmar sitter uppsatta i rummen för rond och rapport, med olika kolumner som visar bland annat om patienterna på avdelningen har blivit bedömda när det gäller risk för trycksår, fall och undernäring, eller om en NEWS-bedömning av vitalparametrar har gjorts. Under utvecklingen av skärmarna har Rolf Jungnelius arbetat i team tillsammans med en projektledare, en utvecklingsledare och en systemutvecklare. Hans uppgift har varit att stå för det medicinska perspektivet och komma med förslag på vilken typ av data som ska visas, som han säger. Vyn ser likadan ut på alla avdelningar, med undantag för psykiatrin och barnsjukvården, där man har varit tvungen att ta fram speciallösningar.
– Förut saknade psykiatrins tavla sådant som suicidstege och vårdform, om det är tvångsvård exempelvis. En egen tavla behövdes också för barnen, eftersom skalorna där är så annorlunda. I övrigt har vi hållit oss till samma vyer, eftersom vi annars skulle ha totalt 18 olika varianter i gång och det skulle bli helt omöjligt att sköta. Det är ju inget stort företag som står för supporten, utan det är vi själva, säger Rolf Jungnelius.
Olika »bonuskolumner« kan också läggas in vid behov.
– Det är som att be om extra majonnäs på Burger King. Vi har kolumner för positiva svar på covid-, calici-, RS- och influensavirus som tillval om det kör ihop sig, säger han.
Medan de olika teamen på golvet bara ser information om det egna teamets patienter har chefer, koordinatorer och verksamhetsutvecklare en annan och mer övergripande vy. För cheferna har kolumnen över patienternas respektive vårdomfattning varit särskilt användbar, då de har tydliggjort var det behövs extra händer.
– Cheferna kan se ganska lätt utifrån färgerna grönt, gult och rött vart de ska styra hjälpen.
Enligt Rolf Jungnelius finns flera fördelar med skärmarna, där tidsbesparing för personalen är en av dem. Ungefär en halvtimme efter att en uppgift förts in i journalen dyker den automatiskt upp på patientöversiktstavlorna, utan att det krävs några extra klick. Skärmarna fungerar därmed som stöd vid ronden.
– Det som står på tavlan behöver man inte lägga tid på att prata om. Genom att visualisera något greppar personalen läget på en halv minut.
Även om det är för tidigt att dra några tvärsäkra slutsatser om effekterna tyder mycket på att systemet leder till bättre patientsäkerhet, enligt Rolf Jungnelius. Patientsäkerhetsindikatorer som riskbedömning för trycksår och undernäring, liksom andelen fallskador, går år rätt håll.
– Trots besparingstider ser vi att kurvan bröts ganska tydligt under förra våren och det var då vi började introducera tavlorna inne på avdelningarna.
Även om Rolf Jungnelius inte har mött något motstånd medger han att läkarnas respons varit ljummen.
– De är väl inte så jätteimponerade, utan tycker att tavlorna är bra för sköterskor och undersköterskor.
Själv betonar han gärna att lägstanivån i vården behöver höjas och att det är där som patientöversiktstavlorna gör störst skillnad.
– Ofta pratar man om heroiska insatser som har utförts i vården, men för att förhindra patientskador är det många gånger grundarbetet som behöver skötas bättre, säger Rolf Jungnelius.
Läs också:
Läkaren Kristian Nilssons ST-projekt gav patientarbetet i Mölndal ett lyft
(uppdaterad 2024-02-14)
