Sedan kriget bröt ut i Ukraina för snart två år sedan har svenska sjukhus vårdat nära 150 ukrainska patienter inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism. Region Stockholm har tagit emot den största andelen, följt av Västra Götalandsregionen och Region Skåne, enligt uppgifter från Katastrofmedicinskt centrum. Även om majoriteten av de ukrainska patienterna på nationell nivå är cancerpatienter kommer även soldater med krigsskador. Många av dem får vård på Karolinska universitetssjukhuset, som hittills har tagit emot 84 patienter från Ukraina, ungefär lika delar onkologiska patienter och soldater. Till traumacentrum i Solna kommer ungefär en ukrainsk soldat i veckan. Det är inga akuta fall och alla har passerat ett antal sjukhus före resan till Sverige. Vanligtvis har det gått mellan tre och åtta månader sedan de skadades i kriget.
– Mycket handlar om rekonstruktioner av extremitetsskador. Det finns två vägar att gå: Antingen amputerar man eller också försöker man behålla benet, säger Gunnar Sandersjöö, verksamhetschef för medicinsk enhet trauma, akutkirurgi och ortopedi.
På hans enhet arbetar man för det senare. En försvårande faktor är att de flesta patienterna har djupa infektioner och multiresistenta bakterier, som måste behandlas innan benet eller armen kan läka och fungera igen.
– Vissa bakteriestammar är resistenta mot allt som finns. Då får man göra som med cancer och operera bort dem med vid marginal. Kvar blir ett stort hål i skelettet, säger Gunnar Sandersjöö.
Nästa steg är bentransport och förlängning av bensegmentet, ofta genom att patienten själv skruvar på särskilda ringar i en extern fixation fäst i benet.
– Vi kan förlänga med en millimeter om dagen tills vi har rätt längd, riktning och rotation. Totalt tar det oftast mellan tre och sex månader innan vi har förlängt dem färdigt.
Men behandlingen är inte det tyngsta för soldaterna. Värst är det psykiska, menar Gunnar Sandersjöö. Många är utan sin familj under den långa behandlingstiden och kommunikationen med vårdpersonal sker bara genom översättningsappar, där alla nyanser försvinner. PTSD-stödet är långt ifrån tillräckligt, enligt Gunnar Sandersjöö.
– Det finns en stor ensamhetsproblematik och de har varit med om fruktansvärda händelser. Men i princip alla vill tillbaka till fronten.
De ortopeder och kirurger som behandlar de ukrainska soldaterna har utvecklats mycket sedan den första soldaten anlände sommaren 2022. De kliniska utmaningarna är stora och man balanserar på gränsen till vad som kirurgiskt är tekniskt möjligt, enligt Gunnar Sandersjöö.
– De som håller på med det här förtjänar allt beröm de kan få, för de trollar verkligen, säger han.
För sjukhusets del innebär den växande kunskapsbanken också en höjd beredskap.
– Ur beredskapssynpunkt är det vi gör fantastiskt. Det finns inget annat svenskt sjukhus som i dagsläget har samma vana av sena åtgärder av krigsskador. Det är en unik kunskap som vi har fått på köpet.
Exakt hur många ukrainska soldater som hittills har mist livet till följd av kriget är svårt att säga, men beräkningar utifrån öppna källor landar på siffror mellan 30 000 och 70 000 döda.
– Även om insatsen vi gör är stor i våra ögon är det egentligen inte mer än lite smuts på kartan. Det är knappt att det här gör någon märkbar skillnad i Ukraina, säger Gunnar Sandersjöö.
Läs också:
Svenske läkaren har hjärtat i Ukraina – återvänder snart till fronten på nytt
Karolinska tecknar samarbetsavtal om utbyte med två sjukhus i Ukraina
Sophiahemmets nya kurs ska hjälpa ukrainska läkare mot svenskt leg
