Efter att ha djupdykt i ämnet i sin populärvetenskapliga bok »Fuskarna«, som gavs ut 2021, har Kjell Asplund bilden klar för sig: systematiska fuskjägare har avslöjat riktiga storfuskare i ett flertal fall.
– De har gjort oerhört viktiga insatser för forskningen. Vissa avslöjanden har haft implikationer för kliniska riktlinjer och klinisk praxis. Då är det ju väldigt viktigt att fusk avslöjas, säger Kjell Asplund, som bland annat har lett flera utredningar – däribland en av utredningarna kring kirurgen Paolo Macchiarinis verksamhet.
En fuskjägare som både imponerar och fascinerar tycker han är den holländsk–amerikanska mikrobiologen Elisabeth Bik, som framför allt gjort sig känd för att fånga skumma bilder.
– Hon är enastående! Och det instrument som hon använt till sina större avslöjanden har ju varit bara det egna ögat.
En annan är den brittiska anestesiologen John Carlisle, som inte letar efter fusk med bilder utan i stället ringar in statistik som inte går ihop. Med ett hemsnickrat datorprogram skiljer han äkta data från data som är statistiskt osannolika.
I intervjuer har John Carlisle berättat att han kliver upp 04.30 varje morgon för att hinna fylla på ett Excelark med suspekta data innan han går till jobbet på sjukhuset i kuststaden Torquay.
Det är en strategi som har gett utdelning. John Carlisle har bidragit till att avslöja flera av de tio forskare som toppar listan som »Retraction watch«, den amerikanska webbplatsen som offentliggör uppgifter om återkallade artiklar, för över dem med flest återkallade artiklar. Ett exempel är den japanska forskaren Yoshitaka Fujii, som kvalar in som tvåa på listan med 172 återkallade artiklar i nuläget.
Toppar listan gör Joakim Boldt med smått otroliga 194 artiklar som har dragits tillbaka.
Kjell Asplund tror samtidigt att de vetenskapliga tidskrifterna själva kommer att bli – och måste bli – allt bättre på att själva upptäcka fusk. John Carlisles metod har redan inspirerat tidskriften New England Journal of Medicine att införa ett liknande system. De flesta tidskrifter använder också särskilda program för att leta efter eventuell plagiering i artiklar före publicering.
– Jag tror att tidskrifterna kommer att få allt mer kraftfulla metoder. Då är chansen naturligtvis rätt stor att de är först på bollen med att avslöja fuskare, säger Kjell Asplund och fortsätter:
– Men nu har vi AI också. Det kommer att bli en fajt mellan dem som med AI genererar förfalskningar och manipulationer å ena sidan, och å andra sidan de som med AI avslöjar fusk.
Läs även:
Fuskjägare satte press på myndigheten
Fuskjägaren Elisabeth Bik drivs av ilska
