– Det primära syftet med föreningen är att samla konsultläkare och personer som är intresserade av de här frågorna, och skapa ett forum för hur vi ska gå vidare, säger Soren Afshar.
Han är själv ST i allmänmedicin. Förra årsskiftet började han ta uppdrag som stafettläkare i Stockholm, men inte på heltid.
– Jag tyckte att det var ett bekvämt sätt att jobba. Det är bra villkor. Man kan styra över saker och ting ganska mycket själv.
»Svenska konsultläkarföreningen« har i dagsläget fått 60-talet ansökningar om medlemskap. Den Facebooksida man har, samlar långt fler, runt 4 000 personer.
Regionerna har länge arbetat för ett nationellt bemanningsavtal för att få ner kostnaderna för hyrpersonal. Och i november gav kammarrätten grönt ljus; upphandlingen skulle inte behöva göras om, vilket flera bemanningsbolag hade krävt. Men föreningen vill helst att det rivs upp.
– Med det nya avtalet känns det som att SKR (Sveriges Kommuner och regioner) och regionerna försöker forcera ett konsultstopp i stället för att förbättra villkoren och ersättningen. Det är problemen som gör att folk har gått över från fasta anställningar till konsultuppdrag – de är inte nöjda, säger Soren Afshar.
Om man vänder på resonemanget – är det inte bra att regionerna minskar hyrkostnader så att det kanske blir mer pengar att investera i bättre villkor för anställda?
– Det är lite som att jobba med piska och morot, som vi ser i det här avtalet just nu. Många konsulter har valt att vara konsulter för att de inte är nöjda med villkoren, säger Soren Afshar och fortsätter:
– Ett annat sätt för regionerna hade ju kunnat vara att förbättra villkoren som fast anställd, så att man överväger att byta tillbaka. Som det ser ut nu, är det en väldigt drastisk förändring. Det är lite oklart hur det kommer att kunna påverka bemanningssituationen och i längden patientsäkerheten.
Vilka villkor tänker ni på?
– Ett exempel kan vara hur man vill lägga sitt schema, vilka perioder man vill vara ledig. Att avdelningen eller kliniken säkerställer att det finns tillräckligt med anställda så att man inte behöver tvingas rycka in för att täcka upp luckor.
Är ersättningen en faktor också?
– Ja, vi ser till helheten och där är det ju en aspekt också.
Soren Afshar fortsätter:
– Många tänker att det här handlar om giriga konsulters intressen. Vi tänker att det handlar om läkarvillkoren i allmänhet. Bemanningsbehovet är ett symptom för arbetsvillkoren. Vi tycker att det här är fel sätt att bemöta den problematiken.
När det gäller olika åtgärder som föreningen kan syssla med, finns opinionsbildning i olika format, samarbete med sjuksköterskor som också påverkas av avtalet, och att starta ett eget bemanningsbolag som skulle fungera som ett medlemskooperativ.
I olika delar av landet har regioner också observerat något som skulle kunna bli en sorts bojkott – att hyrpersonal inte tar uppdrag för regionens räkning. Nyligen sa Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Granevärn i en intervju i Sveriges Radio, att sommaren kan bli» väldigt besvärligt« om man inte kan bemanna sin verksamhet som planerat.
– Det är ett av alternativen man kan överväga – att avstå från uppdrag. Det i sin tur skulle kunna leda till att de behöver revidera det här avtalet, säger Soren Afshar.
Läs även:
Gemensam upphandling av hyrpersonal behöver inte göras om
