Ny undersökning: Bara varannan uppger att väntetiderna är rimliga

Den nationella undersökningen hälso- och sjukvårdsbarometern ska fånga befolkningens attityder till, förtroende för och uppfattning om svensk hälso- och sjukvård.

Mer än 50 000 vuxna invånare har svarat på 2023 års undersökning. Sammantaget ger det en något mindre positiv bild, jämfört med året dessförinnan. »På nästan samtliga mätpunkter är det rikstäckande resultatet lägre med cirka en procentenhet«, skriver Sveriges Kommuner och regioner, SKR, i en rapport.

Men Johan Kaarme, chef för SKR:s hälso- och sjukvårdsavdelning, drar ändå slutsatsen att resultaten är stabila jämfört med föregående års undersökning.

– Förtroendet för sjukvården tycks ha parkerat på ganska höga nivåer, men ändå på lägre nivåer än under pandemin, då förtroendet gick kraftigt uppåt. Att folk inte är glada över väntetiderna är fullt förståeligt. Samtidigt handlar tillgång till vård inte bara om väntetider, utan också om saker som kontinuerlig information från vården under pågående behandlingar och hjälp med egenvård. Även här kan vi bli bättre, säger han i ett pressmeddelande.

På nationell nivå är det alltså bara knappt hälften av de svarande – 48 procent – som anser att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus är rimliga. Högst andel finns i Region Kalmar län med 68 procent och lägst i Region Västernorrland och Region Norrbotten med 39 procent vardera.

Det är också i Region Västernorrland och Region Norrbotten som invånarna verkar ha lägst förtroende för sjukvården. Här svarar bara 48 respektive 50 procent att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för sjukvården som helhet. Mest nöjda verkar invånarna i Region Jönköpings län och Region Kalmar län vara, med andelen 79 respektive 77 procent.

Förtroendet har ökat i vissa regioner och minskat i andra. Den största minskningen ses i Region Kronoberg, där det handlar om 8 procentenheter.

På nationell nivå uppger 84 procent att de har tillgång till den sjukvård som de behöver.

Även här varierar siffrorna en del, och även här placerar sig Norrbotten och Västernorrland i botten. Här säger sig 78 respektive 80 procent ha tillgång till den sjukvård som de behöver, jämfört med Region Jönköpings län och Kalmar län, som ligger i topp med 92 respektive 91 procent.