»Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskriget slut.« Så inleds en färsk delrapport från Försvarsberedningen, som konstaterar att beredskapen måste öka skyndsamt. Det gäller även det civila försvaret, där hälso- och sjukvården intar en central plats. Bland annat kommer det att behöva byggas upp särskilda beredskapssjukhus – sjukhus som kan öka antalet vårdplatser, vårda trauma och andra krigsskador och som har en fastställd krigsorganisation. Därutöver ska sjukhusen gärna ha tillgång till skyddade lokaler. Över lag behöver sjukvården förbereda sig för ett stort antal skadade.
– Vi kommer ju samarbeta djupare med andra länder när vi blir Natomedlemmar, och om till exempel Finland skulle utsättas för ett angrepp från Ryssland så stödjer vi som allierade självklart med sjukvård om det behövs, säger Anna Starbrink (L), som sitter i Försvarsberedningen, i en intervju med Sveriges Radio Ekot.
Det kan röra sig om skadade Natosoldater, liksom skadade och sjuka civila samt krigsfångar. Skulle dessutom strider utkämpas på svenskt territorium under flera veckor kan det leda till 20 000 till 30 000 döda och skadade civila och soldater, enligt beräkningar. De särskilda beredskapssjukhusen bör placeras på geografiskt viktiga platser som på Gotland och i Norrland, »där risken finns att det blir stora masskadeutfall och det samtidigt inte finns så mycket sjukvård i dag«, enligt Anna Starbrink.
Den enskilt viktigaste förmågan för vården vid ett eventuellt krig är att »uthålligt öka antalet vårdplatser, särskilt för akutkirurgi och intensivvård«, enligt rapporten. Sjukvårdens medarbetare bör också förbereda sig på att svåra prioriteringar av patienter kommer att krävas. Andreas Wladis, professor i katastrofmedicin, håller med.
– Vi skulle behöva stänga väldigt stora delar av den svenska sjukvården. Vi är absolut inte förberedda för det och kommer inte vara det på flera år, är min bedömning, säger han till Ekot.
Läs också:
Socialstyrelsen ska utreda nationell samordning av sjukvårdstransporter
Militärläkarna: Läkare behöver lära sig mer katastrofmedicin
Ministern pekar ut beredskapen som en av vårdens största utmaningar
Ivo: Utred sänkta lagkrav på vårdpersonal vid katastrofer
