Hittills har regionerna inte varit i närheten av att nå det så kallade ledtidsmålet – att minst 80 procent av patienterna som utreds inom standardiserade vårdförlopp ska gå igenom vårdförloppet inom den maximala tiden som anges för respektive cancerdiagnos.
Såväl Socialstyrelsen som Riksrevisionen har på senare tid pekat på att ledtiderna måste ses över om det ska vara möjligt att nå målet.
I en rapport i december konstaterade Socialstyrelsen att bristen på personal med specialistkompetens inom flera avgörande områden uppges som den främsta orsaken till att ledtidsmålet inte uppfylls i många regioner. Men flera regioner anser också att ledtiderna för vissa vårdförlopp är för snäva och inte förhåller sig till de verkliga förutsättningarna i vården.
När det gäller bröstcancer var måluppfyllelsen av ledtidsmålet 41 procent under 2022. Nu förlängs ledtiden i det standardiserade vårdförloppet från 28 till 35 dagar.
Vårdförloppet bygger på det nationella vårdprogrammet för bröstcancer, som nyligen reviderats. Enligt Theodoros Foukakis, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset och ordförande för den nationella vårdprogramgruppen för bröstcancer, beror den förlängda ledtiden på att det numera finns allt större möjlighet att individualisera behandlingen.
– De nya ledtiderna bygger på de senaste årens utvecklingar i diagnostiken som har förbättrat vår möjlighet att optimera de terapeutiska besluten men som också har lett till en mer omfattande utredning för att kartlägga och karakterisera tumören inför behandlingen, säger han i ett uttalande på RCC:s sajt.
Ta del av det reviderade vårdförloppet.
