Skånes universitetssjukhus (Sus) brottas med en svår ekonomi. I slutet av förra året beslutades om en plan om 865 miljoner kronor i besparingar. Men slutet av året var också oväntat ekonomiskt dåligt, och nu handlar det om besparingar på 1,1 miljarder kronor.

Nu har Sus-chefen ett uppdrag för att försöka hämta in återstoden, uppåt 240 miljoner kronor. Vid Sus styrelsemöte på torsdagen fick förvaltningschefen uppdraget att »identifiera och genomföra kostnadsreducerande åtgärder samt att ta fram underlag för hur personalkostnader kan reduceras«. Det sistnämnda ska göras utan anställningsstopp, varsel eller »negativ påverkan på tillgänglighet i möjligast mån och med särskild hänsyn till patientsäkerhet«.

Under en presentation på mötet, som inte fanns med i beslutsunderlaget, nämndes att personalstyrkan sedan 2019 (det senaste så kallade normalåret) har ökat med 477 personer. Detta utan att vårdproduktionen ökat.

Det här fick Socialdemokraterna, som är i opposition, att tolka uppdraget att reducera personalkostnaderna som att motsvarande antal ska bort från Sus. Och det tycker man vore orimligt.

– När jag ställer frågan om hur stora de reduceringarna ska bli, så är svaret att vi måste tillbaka till 2019 års nivå med personal för att få ihop budgeten. Och när jag frågar hur många det handlar om, är det en minskning med ungefär 475 medarbetare, säger Mattias Olsson (S), som är andre vice ordförande i sjukhusstyrelse Sus.

Han fortsätter:

– När jag ställer frågan vilka personalkategorier det egentligen handlar om – för det går inte att hitta så många administratörer att ta bort – är svaret att det handlar om läkare och undersköterskor.

– Man säger att det inte ska beröra sjuksköterskorna, men å andra sidan har vi precis infört ett hyrstopp för sjuksköterskor, så den reduceringen hanteras ju där.

Styrelsens ordförande Maria Berglund, kristdemokrat och som därmed representerar det politiska styret, tycker att Socialdemokraterna har vridit informationen på mötet. Men hon påpekar också att personalstyrkan ökat mycket, inte minst förra året.

– Har man en kostnadsutveckling på 8,2 procent, finns en ekonomisk utveckling som inte är rimlig och den behöver vi förhålla oss till.

Är det så att man behöver vrida tillbaka till 2019 års personalstyrka?

– Om man tittar på ekonomin 2024 och sedan 2025 och 2026, så har vi ett ganska tufft läge 2024, men det lättar betydlig 2025 och 2026. Så att göra den här halv-halten, där vi håller igen under 2024, gör att vi bättre kan gå in i 2025 och 2026.

Vad innebär det i praktiken att göra en halv-halt?

– Personalstyrkemässigt har vi redan nu en omsättning på 13,9 procent på Sus. Då vill vi att varje verksamhet noggrant går igenom vilken kompetens man ska anställa. Då är det inte nödvändigtvis så att en undersköterska ersätts med en undersköterska och en läkare med en läkare, rent antalsmässigt, säger Maria Berglund.

Innebär det att det är undersköterskor och läkare som är de personalgrupperna som främst berörs?

– Nej, nu tog jag bara två personalgrupper rakt uppochned. Här finns inga direktiv. Vi vill att vår förvaltningschef går igenom det här med sina verksamhetschefer. Det måste vara verksamhetscentrerat och det måste finnas ett medarbetardriv i det här, där man underifrån arbetar med vilka man behöver vara på plats för att göra de uppgifter man ska göra.

Hon tillägger:

– Det finns ingen förförståelse om hur många det ska vara av en viss personalkategori, eller hur många man ska vara på slutet.

Det är inte så att förvaltningschef ska titta på hur man minskar personalstyrkan till 2019 års nivå?

– Nej, här handlar det om att göra ett underlag för hur personalkostnaden kan reduceras, säger Maria Berglund och fortsätter:

– Det är absolut inget varsel, och det är absolut inget anställningsstopp.