De långa köerna till AT-tjänster har gjort att regeringen de senaste åren pytsat in extramiljoner för att stimulera till fler AT-platser. 2022 handlade det om 372 miljoner kronor, en summa som sjönk till 252 miljoner förra året. I år rör det sig om 223 miljoner. Men hittills har inte resultaten av de ekonomiska tillskotten imponerat. Som Läkartidningen tidigare har rapporterat ledde förra årets satsning bara till 50 nya AT-tjänster, vilket inte »på långa vägar« täcker behoven, enligt Robert Holmqvist, ordförande i Sylf, Sveriges yngre läkares förening. Dessutom ansökte bara hälften av regionerna om att få del av pengarna, förmodligen då de inte lyckats öka antalet platser i förhållande till planeringsunderlaget och därmed inte levde upp till villkoren. Socialstyrelsen var också missnöjd med hur pengarna fördelades och skrev i sin rapport att utväxlingen inte blivit rättvis. Exempelvis tillhörde Region Stockholm de regioner som tillsatt flest tjänster rent procentuellt, men ändå fick regionen sex miljoner mindre än Region Norrbotten.

Till i år har därför regeringen skruvat på fördelningsnyckeln. Regionerna ska nu kompenseras mer per tillsatt AT-läkare. En annan förändring är att samtliga regioner kan ta del av satsningen om de rapporterar in hur många AT-tjänster som planeras, till skillnad från förra året då det krävdes att regionerna kunde uppvisa en ökning jämfört med planeringen.

– Det är glädjande att regeringen visar att det är fortsatt prioriterat att regionerna ökar antalet AT-platser. Sylf förväntar oss att alla rapporterar in och dessutom ökar antalet tjänster. Med tanke på regionernas ekonomiska situation borde det vara ett välkommet tillskott. Detta är tredje gången som regionerna har möjlighet att få extra medel för att öka antalet AT-tjänster. Nu är det upp till bevis, säger Robert Holmqvist i ett uttalande.

I år har också Socialstyrelsen fått i uppdrag att följa upp antalet AT-tjänster i samtliga regioner – oavsett om de ansökt om medel eller inte.

»Kännedom om tillsatta eller påbörjade AT-tjänster i förhållande till planeringsunderlaget behövs för vidare utformning av långsiktiga satsningar. Det behövs en bättre övergripande och nationell bild över hur dimensioneringen av AT-läkare ser ut«, skriver Joel Apelthun, pressekreterare hos sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

På frågan om varför AT-summan är lägre i år svarar han att staten fortsätter att stötta ekonomiskt. Samtidigt är det viktigt att regionerna tar sin del av ansvaret för kompetensförsörjningen, menar han, »varför det också är naturligt att beloppen förändras över tid samt för att ge utrymme åt andra prioriterade satsningar«.

Läs också: 
252 miljoner gav 50 nya AT-tjänster: »Ett underbetyg till regionerna«