252 miljoner gav 50 nya AT-tjänster: »Ett underbetyg till regionerna«

Väntan på en AT-tjänst är lång för många läkare och och de få tjänsterna har länge utgjort en flaskhals på vägen mot att bli färdig specialist. De senaste åren har därför regeringen skjutit till särskilda statsbidrag för att vaska fram fler AT-tjänster. Förra året handlade det om 252 miljoner kronor som regionerna kunde ansöka om att få del av. Men när Socialstyrelsen nu har redovisat hur pengarna har fördelat sig visar det sig att hälften av regionerna blev utan extrapengar. »De regioner som inte har rapporterat in uppgifter har förmodligen konstaterat att de inte har utökat antalet AT-tjänster utifrån planeringsunderlaget, och därmed inte uppfyllt villkoren i prestationstrappan«, skriver myndigheten i sin rapport. Samtidigt skapades bara 50,5 nya AT-tjänster, vilket inte motsvarar det prognosticerade behovet, enligt myndigheten.

Robert Holmqvist, ordförande för Sylf, Sveriges yngre läkares förening, är inte imponerad.

– Det känns som att det är mycket pengar som går till förhållandevis få nya platser.

Av 21 regioner ansökte elva, men bara nio uppfyllde villkoren (se lista nedan) och fick därmed pengar utbetalade. Största ökningen stod Region Stockholm för med 18 nya tjänster, vilket gav 27 miljoner kronor i bidrag. Men mest i bidrag fick Region Norrbotten med nästan 34 miljoner för sina sex nya AT-tjänster. Socialstyrelsen är missnöjd med hur pengarna fördelades och skriver att utväxlingen inte har blivit rättvis, eftersom Region Stockholm och Region Uppsala faktiskt tillsatte procentuellt flest tjänster – men fördelningsnyckeln byggde på hur mycket regionerna ökade jämfört med planeringsunderlaget.

Robert Holmqvist ifrågasätter också varför bara hälften av regionerna ansökte om bidraget. Men enligt Emelie Hultberg, ledamot i förbundsstyrelsen i Läkarförbundet och ordförande i förbundets utbildnings- och forskningsråd, kan förklaringen ligga i de snäva tidsramarna. I det här fallet öppnade ansökan först i april förra året, vilket gav regionerna drygt ett halvår på sig att öka antalet AT-tjänster.

– Det är en stor process att sätta igång och det kan vara svårt att få någon snurr på det på ett halvår, särskilt om man inte vet om bidraget kommer att fortsätta året efter, säger hon och efterlyser mer långsiktighet i statsbidragen.

Hon betonar också att svårigheterna med att skapa fler AT-platser inte bara ligger i ekonomiska bekymmer.

– Den trånga sektorn kan vara olika i olika regioner. Det vi hör är att det inte nödvändigtvis saknas ekonomiska resurser. Många gånger kan det röra sig om brist på handledare, säger hon.

Även om Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale visserligen välkomnar att regeringen skjutit till mer resurser till AT-tjänster är inte heller hon nöjd med utfallet.

– Att tolv regioner inte får några medel alls är en signal om att staten behöver ta ett större ansvar för dimensionering och samordning av läkares utbildningstjänster, säger hon i ett uttalande.

Robert Holmqvist håller med om att det krävs en ökad nationell styrning kring AT-tjänsterna och tycker att staten behöver fördela platserna mellan regionerna.

– Nu har man pekat med fingret litegrann och sagt att »ni får bidrag om ni ökar antalet AT-tjänster«, men om man märker att det inte funkar i praktiken är det kanske dags att peka med hela handen, säger han.

Läs också:
AT-rapporten: Mediantiden 10 månaders väntan på AT-plats 
Lägre söktryck: Osäkert om Region Kronoberg kan fylla sina AT-platser