Kompetensen kring katastrofmedicin behöver höjas i landet och all hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunna bemöta traumatiserade människor. Det är några av slutsatserna i Socialstyrelsens slutrapport från regeringsuppdraget att »skyndsamt stärka den nationella och regionala förmågan vid masskadehändelser«, som nyligen slutrapporterades.

I rapporten föreslås att omfattande kompetenshöjande insatser för hälso- och sjukvårdspersonal påbörjas omgående. Det gäller bland annat utbildning och övning i att ta hand om patienter som utsatts för kemiska-, biologiska- eller kärnvapen, men även akut omhändertagande ute på skadeplats.

Socialstyrelsen vill också att regionerna tar fram egna, konkreta beredskapsplaner för att klara av ett snabbt och kraftigt inflöde av skadade patienter. Planerna bör bland annat innehålla hur man inom loppet av några timmar ska kunna öka antalet vårdplatser, hur man ska prioritera bland olika patienter och hur »vanlig« vård ska ransoneras.

I en tidigare delrapport föreslog Socialstyrelsen att man skulle införa ett så kallat masskadelarm. Den idén har man nu vidareutvecklat. I dag är det upp till den drabbade regionen att kontakta närliggande regioner eller andra aktörer för att be om hjälp. Socialstyrelsen föreslår nu i stället ett nationellt larm för att informera om en misstänkt masskada i en region. Larmet bör leda till att närliggande regioner inventerar hur man ska kunna stödja den drabbade regionen, detta för att spara viktig tid i krisarbetet, skriver Socialstyrelsen som innan ett sådant larm införs vill testa det i scenarioövningar.

Läs mer:
Socialstyrelsen får i uppdrag att införa en nationell masskadeplan