Det är NCD Risk Factor Collaboration, ett stort internationellt forskarnätverk, som i samarbete med Världshälsoorganisationen WHO gjort en omfattande analys för att uppskatta hur förekomsten av obesitas – men också förekomsten av undernäring – har utvecklats under åren 1990 till 2022.
Resultaten bygger på data för BMI hos 222 miljoner personer över fem år i mer än 190 länder i 3 663 populationsbaserade studier.
Av analysen drar forskarna slutsatsen att 873 miljoner vuxna och 159 miljoner barn och ungdomar i världen – det vill säga mer än en miljard – levde med obesitas år 2022.
De drar också slutsatsen att fetma blivit fyra gånger vanligare hos barn och ungdomar i åldern 5 till 19 år sedan 1990. Och att det blivit dubbelt så vanligt hos kvinnor och tre gånger vanligare hos män under samma period.
Forskarna har gjort specifika analyser för olika länder, däribland Sverige.
Enligt resultaten uppskattas 1 487 000 människor ha levt med obesitas i Sverige år 2022.
Förekomsten är högst hos män och pojkar. Det är också här den har ökat mest.
700 000 män, vilket motsvarar 17 procent, levde med fetma 2022, enligt forskarnas analys. Det innebär en ökning med närmare 9 procentenheter sedan 1990.
När det gäller pojkar mellan 5 och 19 handlar det om 12 procent, eller 110 000 personer. Här handlar det om en ökning med 8 procentenheter.
Även hos kvinnor och flickor har andelen med fetma ökat. 2022 uppskattas 610 000 kvinnor – 14 procent – ha levt med fetma. En ökning med drygt 4 procentenheter.
För flickor handlar det om 67 000 personer, vilket motsvarar 8 procent i den här gruppen. Det är en ökning med 4 procentenheter sedan 1990, enligt forskarnas analys.
Men forskarna påpekar samtidigt att studien också visar att undernäring fortfarande är ett folkhälsoproblem på många håll i världen, särskilt i Sydostasien och subsahariska Afrika.
I ett pressmeddelande säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus att studien sätter fingret på hur viktigt det är att förebygga och hantera obesitas från tidiga år till vuxen ålder. Han konstaterar också att det kommer att kräva arbete från myndigheter och samhället i stort, med stöd av evidensbaserade policyer från WHO och nationella folkhälsomyndigheter. Men också samarbete med företag, »som måste hållas ansvariga för hälsoeffekterna av sina produkter«.
Hos vuxna använde forskarna ett BMI över 30 som ett mått på fetma. Även för barn och ungdomar använde sig forskarna av BMI, men gränsen för fetma drogs olika beroende på ålder och kön.
