»Utländska läkare kan mycket väl vara i majoritet ganska snart«

Den svenska läkarkåren får allt fler utlandsfödda kollegor. Av samtliga nära 33 000 läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården år 2011 var 30 procent, nästan 10 000 läkare, födda utomlands (18 procent inom EU/EES och Schweiz och 12 procent utanför dessa länder). Tio år senare hade kåren vuxit till nästan 40 000 läkare och andelen utlandsfödda läkare hade ökat till 35 procent eller nära 14 000 läkare, enligt den senaste tillgängliga statistiken från Socialstyrelsen. Det är framför allt gruppen läkare från länder utanför EU som vuxit: 17 procent eller strax under 7 000 läkare är numera födda i tredje land. Näst efter Sverige är Irak det vanligaste födelselandet, med totalt 3 procent av läkarkåren eller drygt 1 300 personer. Förklaringen är förstås kriget i Irak, menar Hans Schwarz. 

– Många kom hit som flyktingar. Min bild är att irakiska läkare var väldigt efterfrågade i Sverige, eftersom utbildningen i Irak ansågs bra. 

Med flyktingströmmarna från Syrien i mitten på 2010-talet väntade sig Hans Schwarz liknande siffror över läkare med syrisk bakgrund. Så har det dock ännu inte blivit. 

– Jag har sett att många syrier påbörjade det program som motsvarar svensk AT och som i princip alla från tredje land måste genomgå, men efter tre, fyra år var det fortfarande ganska många som inte hade fått sin legitimation. 

Hans Schwarz tolkar det som att marknaden till stor del hade mättats.

– Om det är ett stort sug efter utländs­ka läkare i Sverige får de hjälp på olika sätt för att klara AT-programmet, kunskapsprovet och språket, bland annat. Det kan handla om att regionerna ger dem möjlighet att jobba som underläkare medan de studerar hälso- och sjukvårdslagen vid sidan om. Men utan ekonomiskt stöd är det väldigt svårt. Läkarna måste ägna flera år åt att få sin legitimation utan att tjäna några pengar, säger han.

Det är inte bara flyktinginvandringen som har förändrat den svenska läkarkåren de senaste årtiondena. Sveriges och and­ra länders EU-medlemskap innebar ett skutt i statistiken.

– Det gäller i synnerhet Polen. Åren innan Polen gick med i EU kom det inte så många nya polska läkare, men exakt samtidigt som landet blev medlem hände något. Många hade väntat in medlemskapet och de enklare reglerna för att slippa göra om sin AT-tjänstgöring.

Prognoser från Statistiska centralbyrån pekar på en invandring på cirka 640 läkare och en utvandring på runt 350 läkare varje år fram till 2040. Det skulle alltså innebära ett tillskott av omkring 290 invandrade läkare per år. Därut­över tillkommer runt 120 personer per år som har studerat till läkare utomlands, men som har varit folkbokförda i Sverige under studietiden. Av siffrorna framgår dock inte hur många av läkarna som är utlandsfödda, och det går därför inte att förutsäga om eller när utländska läkare kan vara i majoritet i Sverige. 

Men Hans Schwarz tror att utrikesfödda inom kort kan dominera den svenska läkarkåren, särskilt eftersom Socialstyrelsens statistik även rymmer sådana läkare som haft tillfälliga anställningar i Sverige, exempelvis danska kirurger som åker över till Sverige för att bistå vid någon enstaka operation. 

– Läkarnas arbetsmarknad är internationell, och jag tror att utländska läkare mycket väl kan vara i majoritet ganska snart, säger han. 

Läs även:
Från flyktingar till läkare på tio år: »Vi har fått en andra chans i livet«