Det var den 25 april 2016 som Ahmadreza Djalali greps i Teheran i Iran. Han var där för att föreläsa om katastrofmedicin, och har varit frihetsberövad hela tiden sedan gripandet. 2017 dömdes han till döden för spioneri, en dom som fastställdes 2018. Sedan dess har läkaren ständigt levt med hotet att domen ska verkställas.
Fördömanden har kommit från runtom hela världen, såsom läkarorganisationer, EU och FN. Fallet ses som ett politiskt spel av Iran, där Ahmadreza Djalali är en samvetsfånge.
Genom åren har hans hälsa bitvis sviktat kraftigt. Men med undantag för ett par akuta åtgärder, har hans hälsa eftersatts kraftigt i det fängelse han sitter. Ahmadreza Djalalis kontakt med omvärlden har dessutom varit ytterst begränsad. Han har den senaste tiden fått ringa ett fåtal gånger till Sverige. Det hade han dessförinnan inte fått på flera år.
– Det har varit ganska korta samtal och långt mellan dem, men ändock, säger Maja Åberg, sakkunnig vid människorättsorganisationen Amnesty.
Amnesty har följt fallet och har tät kontakt med Ahmadreza Djalalis fru Vida Mehrannia. Organisationen uppmärksammar årsdagen bland annat med en ljusmanifestation, både fysiskt utanför Utrikesdepartementet på fredagen, och digitalt.
På torsdagen publicerade också Karolinska institutets rektor Annika Östman Wernerson och prorektor Martin Bergö, ett öppet brev till utrikesminister Tobias Billström (M), kabinettssekreterare Jan Knutsson och utbildningsminister Mats Persson (L). Där skriver de att Ahmadreza Djalali är offer för cyniskt spel av Iran och att rättegången är präglad av »fabricerade bevis, påhittade anklagelser, erkännanden framtvingade under hot och tortyr, en hemlig domstolsförhandling och brist på närvarande juridiskt stöd«.
Annika Östman Wernerson och Martin Bergö påpekar att protesterna runtom i världen har varit kraftfulla och att de är medvetna om att också den svenska regeringen har fördömt processen. »Men trots alla opinionsyttringar och manifestationer har i praktiken inget hänt«, skriver de i brevet, där de fortsätter: »vi som står i ständig kontakt med Ahmadreza Djalalis familj känner en allt större frustration över att inget händer i hans fall«.
Därför vädjar de båda till regeringen »att använda alla till buds stående medel för att öka pressen på Iran och tydligt kräva att samtliga svenska medborgare som sitter oskyldigt fängslade i Iran omedelbart får återvända till Sverige«.
Också Vida Mehrannia har skrivit ett öppet brev, detta i Dagens Nyheter och riktat till UD. Där berättar hon om det ständiga dödshotet under alla åtta år, och hur familjen som också består av två barn, skräms »av tanken på hur kort steget är mellan dödscellen och galgen i Evinfängelset«.
I brevet frågar Vida Mehrannia om Sverige verkligen gör allt man kan för att få Ahmadreza Djalali fri. Hon skriver att UD aldrig kontaktat henne med uppdateringar utan att det alltid är familjen som får fråga.
Hon jämför också med fallet med Johan Floderus, en 33-årig svensk medborgare som fängslades i Iran 2022. Bland andra Amnesty har uttryckt misstankar om att han hålls fången för ett eventuellt utbyte mot en tidigare iransk tjänsteman, Hamid Nouri, som dömts till fängelse i Sverige för folkrättsbrott.
Men när det gäller Johan Floderus, har UD »öppet och utan omsvep« fördömt Iran samt krävt omedelbar frigivning. Det är ett starkt agerande som Vida Mehrannia saknar i sin mans fall.
Utrikesdepartementet skriver i ett mejl till Läkartidningen att Sveriges ansträngningar fortsätter med oförminskad styrka. »De rapporter som nått oss om Ahmadreza Djalalis hälsoläge gör att det är nödvändigt att han medges nåd och friges av humanitära skäl. Detta har framförts till olika företrädare för Iran på hög nivå, både i Stockholm och i Teheran«, skriver departementet och tillägger att utrikesminister Tobias Billström framfört krav om frigivning i samtal med iranske utrikesministern.
»Vi begär – men har inte medgivits – konsulärt tillträde. Irans förmedlade hållning är att man ser Ahmadreza Djalali som enbart iransk medborgare och att fallet därmed enbart utgör en angelägenhet för Iran. Vi delar inte den av Iran förmedlade bilden. Ahmadreza Djalali är svensk medborgare«, skriver UD.
Läs även:
WMA vädjar till Iran och omvärlden om Ahmadreza Djalalis frigivning
Ytterligare 30 000 underskrifter lämnas till stöd för Djalali
Oro för Ahmadreza Djalali efter verkställd dödsdom i Iran
KI-rektorns budskap på Djalalis 50-årsdag: Släpp honom fri
Djalali prisas för kamp för forskningsfrihet
14 organisationer bakom nytt upprop för att frige Djalali
Fem år sedan Djalali greps – universitet kräver hans frigivning
Öppet brev till regeringen om fängslade Ahmadreza Djalali
SLF och SLS kräver Djalalis frigivande
