Regeringen och Sverigedemokraterna slog i Tidöavtalet fast att man ville genomföra insatser för att motverka felaktig läkemedelsförskrivning, »till exempel genom att avskaffa rätten att skriva ut recept för läkare som under en längre tid inte arbetat kliniskt i yrket«. Dessa tankegångar har dock inte mottagits väl av Läkarförbundet.

– Äldre läkare som förskriver läkemedel är inte det jag upplever som det stora problemet i svensk hälso- och sjukvård och vi kan inte se varför man behöver skjuta in sig på den frågan. Vi går mot allt högre pensionsåldrar och man behöver läkare som är aktiva så länge som möjligt, har ordförande Sofia Rydgren Stale tidigare sagt.

På sistone har dessutom förbundet fått indikationer på att det pågår ett intensivt arbete i regeringskansliet för att ta fram olika initiativ mot välfärdsbrottslighet och därför väljer man nu att agera.

– Det finns aktörer som använder förskrivning på ett felaktigt sätt. Tillväxthormon och botox är två exempel på preparat som har förskrivits i ett mönster som inte är i paritet med indikationerna, och det måste förstås bemötas. Men risken finns att man vidtar åtgärder som drabbar hela kollektivet, fastän den stora merparten av läkarna sköter förskrivningarna på ett bra sätt, säger Lars Rocksén, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik.

Han hänvisar till den rapport kring fritids- och pensionärsförskrivning som Socialstyrelsen nyligen presenterade och där utredaren Maria State inte såg några »alarmistiska signaler« på att förskrivningsrätten behöver ses över.

– De som förskriver på ett rimligt sätt på fritiden bör snarare få fler möjligheter att göra det, för de avlastar hälso- och sjukvården. Det är de som mjölkar välfärden på resurser som man borde rikta in sig på, säger Lars Rocksén.

I veckan har därför läkemedelsrådet skickat en skrivelse till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) med en rad förslag som man menar bättre träffar målet. Först och främst poängterar rådet att fritidsförskrivning fortsatt bör kunna ske inom läkemedelsförmånen, till skillnad från vad Sveriges Kommuner och regioner anser. Samtliga regioner bör också överväga att ha särskilda arbetsplatskoder för fritidsförskrivning, för att underlätta uppföljning och göra det enklare att skilja förskrivning från hemmet från den som sker på arbetsplatsen. Läkarförbundets läkemedelsråd vill också att regionernas läkemedelskommittéer får möjlighet att göra uppföljningar på individnivå. I dag kan de nämligen bara se övergripande förskrivningsmönster. Om något sticker ut kan de be verksamhetschefen att granska sina medarbetare. »Detta är oftast tillräckligt, dock inte i de fall det handlar om en oseriös verksamhet med en oseriös chef, dvs. de allvarligaste fallen«, skriver rådet.

– Kommittéerna kan inte själva se vem som har förskrivit vad. Det vore rimligt att de kan gå ytterligare ett steg och kontrollera på individnivå, säger Lars Rocksén.

Ytterligare förslag rör att se över vilka preparat som bör kunna klassas som särskilda läkemedel, vilka som kan ingå i läkemedelsförmånen samt att göra det lättare att dra in arbetsplatskoder.

– Vår grundtes är att majoriteten av alla läkare vill göra rätt. Därför måste det bli enklare att följa reglerna, samtidigt som vi måste försvåra för de som utnyttjar systemet, säger Lars Rocksén.

Läs också:
»Inga alarmistiska signaler om att förskrivningsrätten bör ses över«
Läkares förskrivning av läkemedel utanför vården under lupp
Sofia Rydgren Stale: Äldre läkare som förskriver inte det stora problemet