– Det går inte att dra ned på vården utan att det kommer att påverka patientsäkerheten och tillgängligheten. Vi är på marginalen, säger Karin Filipsson, andre vice ordförande i Mellersta Skånes läkareförening, som tillsammans med tre andra lokalföreningar ingår i Läkarförbundet Skåne.
Som Läkartidningen tidigare har berättat ska Skånes universitetssjukhus minska personalkostnaderna med 470 miljoner kronor, motsvarande 640 heltidsanställningar. Det gäller samtliga verksamhetsområden och förvaltningsövergripande avdelningar. Minskningen i personalstyrka ska ske genom att vissa anställningar inte ersätts vid avgångar, både pensioner och uppsägningar.
Från Mellersta Skånes läkareförenings håll har man reagerat över det politiska resonemanget om besparingarna på Skånes universitetssjukhus (Sus): att personalen har ökat i antal de senaste åren, medan produktionen inte har ökat, och att man därför kan skala ned med motsvarande ökning.
– Det bekymrade är att vi kan hitta många anledningar till att antalet doktorer har ökat fast produktionen – det som ledningen valt att räkna som produktion – inte har ökat, säger Karin Filipsson.
Läkarna saknar analyser bakom politikernas beslut. Karin Filipsson nämner exempelvis att regionen har anställt flera yngre läkare, som inte är färdiga specialister, som inte är lika »produktiva« som äldre och mer erfarna. Och med färre sjuksjuksköterskor och medicinska sekreterare, har mer jobb fallit på läkargruppen.
– Finns färre sjuksköterskor och sekreterare måste någon annan göra jobbet, säger Karin Filipsson.
En annan lösning som regionen lyft fram handlar om jourkomputtagen; att de i högre grad ska tas ut i tid i stället för i pengar. Också där saknar läkarna en analys av vilka konsekvenser det skulle få.
– Man har inte analyserat hur många läkare som försvinner genom att göra det här. Om vi ska vara lediga i stället för att få ut det i pengar, så kommer ju produktionen att minska.
Hon påpekar att läkarföreningarna i grund och botten är positiva till att få ut jourkomp i tid, men att det inte kan göras utan att i så fall anställa fler för att bibehålla samma produktion och tillgänglighet.
Läkarna ser också andra faktorer de gärna hade velat skulle analyseras. En sådan sak är arbetet med kunskapsstyrning som läkare är mycket involverade i, men som inte räknas till produktionen i fråga om behandlade patienter.
– Man måste prioritera bland de sakerna som man tänker att doktorerna gör. Det är ju väldigt få av mina kollegor som sitter och rulla tummarna på dagarna, säger Karin Filipsson.
Läs även:
Klart: Sus ska spara 470 miljoner kronor – motsvarar 640 heltider
Sus ska spara på personalen – hundratals tjänster kan påverkas
