– Sveriges medlemskap i Nato ställer krav på vår förmåga att hantera masskadeutfall. Försvarsmakten är beroende av den civila sjukvårdsorganisationen för sina vårdbehov, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i ett pressmeddelande.

Regeringen ger därför Socialstyrelsen och Försvarsmakten i uppdrag att ta fram rutiner för samverkan och ledning som en del av totalförsvarsplaneringen. Det är Försvarsmakten som har ansvar för att Sverige lever upp till Natos krav på totalförsvar. I planeringen ingår hälso- och sjukvården, som företräds av Socialstyrelsen.

Sveriges inträde i Nato har riktat strålkastarljuset mot sjukvårdens beredskap. Nato ställer krav på att svensk sjukvård ska kunna ta hand om många skadade under en lång tid. Det säger Taha Alexandersson, beredskapschef vid Socialstyrelsen, till Sveriges Radio. Sverige har kapacitet att göra det inledningsvis, men inte i längden, menar hon.

– Sverige skulle klara av att ta emot ett större antal skadade. Men problemet med en masskadehändelse är att vi inte har den uthållighet som behövs. De händelser som Natos riktlinjer beskriver är ju långdragna scenarion, säger hon.

Sveriges Radio har tidigare rapporterat att Försvarsmakten planerar att utöka antalet fältsjukhus, delvis på grund av de höjda Natokraven. Fältsjukhusen ska bemannas av uppskattningsvis 1 500 personer. Det ställer höga krav på specialiserad personal, som ska kallas in från den civila sjukvården om det blir krig. Det kan skapa problem, säger Andreas Wladis, professor i katastrofmedicin vid Karolinska institutet, till Sveriges Radio.

– Det här är huvudsakligen personer som jobbar med traumasjukvård, där vi har en betydande brist framför allt på sjuksköterskesidan.

Socialstyrelsen och Försvarsmakten ska delrapportera uppdraget i slutet av 2024.