Vårterminens uppstartsträff för andra omgången av mentorskapsprogrammet. Kvällen bjöd på mingel och mat och ägde rum på Campus Medicinareberget, där Göteborgs universitets läkarstudenter håller till om dagarna. Foto: Nora Lorek

Idén om ett mentorskapsprogram för läkarstudenter i Göteborg kläcktes på ett årsmöte på Läkarförbundet för en tid sedan, uppger Marcus Molander. Därefter plockade han upp tråden tillsammans med föreningskollegan Erik Attrell och planer smiddes.

I höstas blev programmet tillgängligt för studenter.

Marcus Molander, ordförande SLF student Göteborg. Foto: Nora Lorek

– Vi fick mycket hjälp från Sylf (Sveriges yngre läkares förening, red:s anm), som rekryterade mentorer via sociala medier, berättar Marcus Molander.

Det resulterade i att sex mentorer och 25 läkarstudenter valdes ut. Dessa har träffats i mindre grupper under hösten och en av mentorerna har fortsatt med möten i vår.

– Vad jag har hört så har det varit stort fokus på karriärråd och hur man hanterar stress. Vi har också förberett frågor till studenterna som de kan använda om de vill, delvis för att minska pressen på mentorn så att den inte ska behöva förbereda något. Mentorerna gör ju ändå detta på sin fritid, framhåller Marcus Molander.

Läkarstudenten Jennica Anzén Sinitzin tog över huvudansvaret för mentorskapsprogrammet vid årsskiftet. Hon vill poängtera att syftet med träffarna inte bara handlar om att minska stress och press.

Jennica Anzén Sinitzin, huvudansvarig för mentorprogrammet från årsskiftet. Foto: Nora Lorek

– Ofta ställer man enbart de mest pressande frågorna till sin handledare i kliniken, medan man på mentorskapsmötena får möjlighet i en mindre tidspressad miljö att verkligen diskutera. Dessutom vågar man vara öppen med mentorn, som inte betygsätter en, säger Jennica Anzén Sinitzin.

En som svarat på läkarstudenternas frågor är 30-åriga Vezira Kosuta. Hon arbetar heltid som ST-läkare på Närhälsan Gamlestadstorget vårdcentral i Göteborg och blir färdig specialist i allmänmedicin nästa år. Trots långa dagar på vårdcentralen ägnar hon en del av sin fritid till att stötta studenter genom mentorskapet.

– Jag har alltid varit intresserad av undervisning och handledning. Jag var amanuens när jag pluggade vid Örebro universitet och hade också själv goda erfarenheter av deras läkarprogram där mentorskap är integrerat i utbildningen.

Vezira Kosuta, mentor och ST-läkare. Foto: Nora Lorek

Vezira Kosuta hade själv två handledare under utbildningen och en av dem gjorde verkligen avtryck.

– En av dem var bra på att stötta en i olika situationer, gav en klapp på axeln och normaliserade saker man tyckte var jobbigt.

 Vad kunde det handla om?

– Det kunde handla om dåligt bemötande på praktiken och som student är det lätt att tro att det är ens eget fel. Man är ganska utsatt som läkarstudent eftersom man vill prestera bra och göra rätt, men det är inte alltid kliniker tar emot en på rätt sätt.

Att lyckas skapa balans mellan studier och fritid var också på agendan under dessa möten.

Och så även nu, när Vezira Kosuta själv axlar rollen som mentor.

– Studenterna funderar mycket på hur man skapar sig ett hållbart studieliv – och därefter även arbetsliv. De vill ha tips på hur man inte blir utmattad.

Vezira Kosuta har sedan i höstas träffat en grupp på tre studenter. De har träffats i ett rum på biblioteket vid fyra tillfällen och har ytterligare träffar inplanerade under våren.

– I min grupp har jag låtit studenterna styra vad de har behov av att prata om. Ofta handlar det om höga krav på sig själv, hur det är ute på praktik och hur man får in en fot i arbetslivet.

Läkarstudenten Ella Rönning, 24 år, som går termin sex är med i Vezira Kosutas grupp. Höga krav är absolut kännbart, medger hon.

– Den viktigaste frågan för mig har varit hur man får ett hållbart liv, både nu under studierna och sedan under arbetslivet. Det är skönt att få stöttning och känna att man är tillräcklig i det man gör.

Ella Rönning, student. Foto: Nora Lorek

För Ella Rönnings del innebär mentorn att hon får en inblick i vad läkaryrket faktiskt kan innebära.

– Jag kände inga läkare när jag började plugga så det var en helt ny värld för mig. Även om man träffar handledare på praktik känns det bra att kontinuerligt lära känna någon som man kan ställa frågor till – och att man får möjlighet att diskutera med de andra i gruppen som går andra terminer, säger Ella Rönning.

Mentorn Vezira Kosuta upplever att studenter oroar sig för regionernas ekonomi i allmänhet – Sahlgrenska universitetssjukhusets besparingskrav i synnerhet.

– De är oroliga för larmen om anställningsstopp som har varit.

Vezira Kosuta försöker mota bort orosmoln av alla slag och ge handfasta tips för hur studenter navigerar i en pressad studietid och yrkeslivet som följer.

Vad är ditt bästa tips?

– Det är viktigt att hitta sina sätt att ladda energi på, och det är olika för alla. Jag tänker hela tiden på vad som ger och tar energi för mig. Det kan handla om att regelbundet röra på sig, ta mikropauser eller träffa folk. I grunden handlar det om att ta hand om sig själv i tider med mycket stress och tenta-hets.

Vezira Kosuta lever som hon lär.

– Även om jag har mycket med jobb och annat så ger det mig energi att stötta de här studenterna. Min mentor gjorde stort intryck på mig och jag känner att jag vill hjälpa andra.

Marcus Molander och Jennica Anzén Sinitzin hoppas kunna utveckla mentorskapsprogrammet så länge det finns intresse. De önskar att fler vill ge av sin tid och vara mentorer.

– I början tänkte vi att det var bra att yngre läkare var mentorer, varför vi sökte med hjälp av Sylf. Men vi skulle gärna expandera och få in mentorer i alla åldrar, säger Marcus Molander.