I maj 2022 tillsatte regeringen en utredning med syfte att identifiera eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Uppdraget, som redovisades förra året, ligger nu till grund för en rad förslag som regeringen lagt fram. Syftet med de föreslagna förändringarna är bland annat stärkt kompetensförsörjning, ökad kvalitet i utbildning och forskning samt förbättrad professionsförankring i utbildningarna, sade utbildningsminister Mats Persson när förslagen presenterades.

Utbildningsminister Mats Persson. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Det finns ett stort och växande behov av mobilitet mellan högskola och andra sektorer för att öka kompetensförsörjningen i samhället. Det behöver till exempel bli enklare att kombinera arbete som forskare och lärare på ett lärosäte med ett arbete inom sjukvården eller industrin.

Förslagen innebär ändringar i högskolelagen som ska göra det möjligt för fler yrkeskategorier att ha en förenad anställning mellan högskolan och andra sektorer. Det ska också bli möjligt att kombinera en tjänst som biträdande lektor eller en annan anställning som lärare med en anställning i en annan sektor, något som i dag endast är möjligt för lektorer och professorer.

Man föreslår också att det ska bli möjligt för lärosäten som vill, att förlänga den tidsgräns som gäller i dag för hur många år som får gå som mest mellan avlagd doktorsexamen och anställning som biträdande lektor, från fem år till sju.

– Biträdande lektor utgör ett viktigt steg i en tidig akademisk karriär. Vi vet att vägen dit kan se olika ut inom olika ämnesområden. Alla lärosäten behöver ha goda förutsättningar för att rekrytera de bästa talangerna och på så sätt gynna excellens och internationalisering i svensk högskola, sade Mats Persson.

Förslagen har nu varit på remissrunda. Läkarförbundet skriver i sitt remissvar att man ser positivt på förslagen i stort. En förhoppning är att det ska kunna ge fler forskarutbildade läkare, en kategori vars andel sjunkit stadigt under en längre tid.

– Vi tycker att förslagen för att öppna upp förenade anställningar för fler är bra och vill se att de blir verklighet. I dag innebär behörighetskraven att det i praktiken bara är möjligt för läkare som kommit långt i karriären att söka. Läkarförbundet ser ett behov av fler förenade anställningar för att säkra återväxten av forskande läkare. Läkare med delad anställning mellan universitet och vårdgivare gynnar den patientnära forskningen, ger patientnytta samt bidrar till utbildningen av framtidens läkare, säger förbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale. Foto: Läkarförbundet

Läkarförbundet skriver dock att man ofta ser hur en kliniska karriär konkurrerar ut en karriär inom forskning, eftersom det är mer gynnsamt för individen att så snabbt som möjligt bli färdig specialist.

»Läkarförbundet vill därför påminna om att en karriär inom forskning måste likställas med klinisk karriär. Bättre karriärvägar för läkare tidigare i karriären bidrar till detta men tjänsterna måste också vara attraktiva utifrån anställningsvillkor och livslön.«

Man trycker också på vikten av att ge tid åt forskning inom ramen för läkarnas utbildningstjänstgöring.

Gällande förslaget om förlängd tidsgräns för när man kan anställas som biträdande lektor är Läkarförbundet mer skeptisk, och menar att det finns risk för att senare karriärsteg fördröjs.

»En längre tidsgräns kan bidra till fler anställningar som biträdande lektorer vilket torde vara positivt för läkare tidigt i karriären. Det kan samtidigt uppstå en risk att antalet biträdande lektorer stiger på bekostnad av antalet lektorer och professorer. Ett sådant utfall kan förstärkas av ekonomiska skäl vilket skulle kunna leda till försämrade möjligheter för de mer kvalificerade tjänsterna. Vi uppmuntrar att förändringen följs upp för att undersöka dess utfall« skriver förbundet i sitt svar.

Senast den 2 maj ska remissvaren på promemorian vara lämnade.