Merparten av landets regionen genomför eller planerar just nu stora nedskärningar i hälso- och sjukvården. För många läkare är besparingarna redan kännbara. Det visar en enkätundersökning som Läkarförbundet gjort bland sina medlemmar.
I denna svarar hela 81 procent att de redan i dag känner av nedskärningar på sin arbetsplats. Det handlar framför allt om begränsningar i möjligheten till fortbildning, vilket hela 71 procent säger att de har upplevt. Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets ordförande, tycker att detta är mycket allvarligt.
– Fortbildningen är central för att kunna utveckla verksamheten och göra rätt saker. Och även för arbetsglädjen. Att känna att man ligger i framkant ökar trygghet att veta att man levererar bra vård. I förlängningen en enormt destruktiv besparingsåtgärd som får konsekvenser över lång tid framöver.
Anställningsstopp och stopp för inhyrd personal är också vanligt redan i dag, visar resultatet. Drygt hälften, 53 procent, svarar att det är stopp för anställningar på deras arbetsplats och drygt 40 procent att det är stopp för hyrpersonal.
Runt 10 procent säger att det skett varsel eller uppsägningar på deras arbetsplats.
– Detta är något som riskerar att försvåra bemanningen under många år. Vi får höra att man inte ersätter utbildningsanställningar, som ST. Det tar minst tolv år från att man börjar universitetet till att man är färdig specialist. Det är tydligt att man vidtar drastiska åtgärder i det akuta skedet som får långsiktiga konsekvenser, säger Sofia Rydgren Stale.
Resultatet, som bygger på svar från drygt 2 000 läkare, visar också att många är oroliga för vad ytterligare nedskärningar kommer att innebära. Hela 82 procent tror att nedskärningarna i någon grad kommer att öka arbetsbelastningen, och nästan 70 procent säger att de är oroliga för att besparingarna på arbetsplatsen kommer att göra det svårt att behålla eller rekrytera personal.
De allra flesta, drygt 90 procent, oroar sig också för att besparingarna kommer att försämra tillgången på vård och förlänga väntetiderna för patienterna. Lika stor andel oroar sig för att nedskärningarna ska negativt påverka möjligheten att ge patienterna god vård.
Viss skillnad finns mellan de olika vårddisciplinerna. Störst oro för sämre tillgång och längre väntetider finns hos anställda inom psykiatrin samt inom obstetrik och gynekologi. Minst oroliga är medlemmarna inom infektionssjukvården.
Sofia Rydgren Stale efterlyser nu krafttag för att få till en mer långsiktig styrning av hälso- och sjukvården.
– Vi behöver få en samlad diskussion om de strukturella problem som finns. Just hälso- och sjukvården har en väldigt kortsiktig styrning, där staten pytsar ut kortsiktiga ekonomiska satsningar. Vården förtjänar en lika långsiktig styrning som till exempel försvaret eller infrastruktur. Visst måste man släcka bränder, men man kan inte bara ägna sig åt att släcka bränder.
Läs även:
Nästa steg i neddragningarna i Värmland: 370 tjänster ska bort
Klart: Sus ska spara 470 miljoner kronor – motsvarar 640 heltider
Krisen på Sahlgrenska: »Det går inte att överblicka nedskärningarna«
Stora neddragningar väntar 2024 trots kärva minusbudgetar
Om undersökningen:
Enkäten skickades ut till drygt 5 000 av Läkarförbundets medlemmar under vecka 9 och 10 i år. Sammanlagt svarade cirka 2 000 personer, motsvarande 40 procent.
Resultaten har sedan viktats på kön och ålder för att vara representativa för de yrkesverksamma medlemmarna.