En procent allvarliga fall när Neko räknar samman sitt 2023

I början av förra året slog Neko Health upp dörrarna till sin helkroppsskanning. Den spektakulära inramningen, användningen av teknik, samt att en av medgrundarna var Spotify-grundaren Daniel Ek, gav publicitet.

För några veckor sedan berättade också företaget att de slår sig ned i London. Och i samma veva kom en lång text i New York Times nyhetsbrev Dealbook om Neko och det ökande intresset för »longevity start-ups«.

För 2 500 kronor (1 500 vid lanseringen) köper patienten en omfattande kroppsundersökning. Där finns välkända saker som kolesterol och blodtryck, men mest uppmärksamhet har nog den så kallade helkroppsskanningen fått. 70 sensorer skaffar på några minuter en stor mängd datapunkter på närmare 30 biomarkörer. Och behöver patienten utredas vidare, har Neko en egen vårdcentral.

Nu har Neko samlat siffror från sin Stockholmsmottagning 2023. Företaget är noga med att säga att det inte rör sig om en vetenskaplig studie, men att det ger en bild av i vilken omfattning man upptäckt tillstånd hos patienter som bör åtgärdas.

Knappt 4 femtedelar av de 2 700 patienterna bedömdes, efter de tester man gjort, vara vid god hälsa. Totalt 14 procent fick vidare vård efter nyupptäckta tillstånd.

– En sak som slog mig och som är viktig att komma ihåg, är att de här människorna mådde helt bra när de kom till oss. De hade inga symtom och trodde att de var helt friska. Då är 14 procent ganska mycket, säger Andreea Valdman som specialist i allmänmedicin, och fortsätter:

– Om man jämför med primärvården eller sjukhus, är andelen större där, men då har man ju kommit för faktiska symtom.

Enligt Nekos uppdelning klassas totalt en procent av patienterna som röda – med potentiellt livshotande tillstånd. Bland de upptäckterna finns stenos, allvarlig diabetes och malignt melanom.

I den gula kategorin under, allvarliga tillstånd, återfinns något under sju procent av alla patienter. Där finns bland annat borreliainfektion, förmaksflimmer och melanom in situ.

På frågan hur man gjort indelningen, säger Andreea Valdman att man utgått från hur man gör riskanalyser, och kategoriseringen är avstämd med specialister på olika områden såsom hud och kardiologi.

– Är det livshotande eller permanenta skador, är den röd. Är det skador som ger men, som dock inte är livshotande eller permanenta, är de gula, säger Andreea Valdman.

När Neko lanserades förra året frågade kritiker om det fanns några belägg för att den här typen av helkroppsskanning fungerar. Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, påminde om att bredare testning på symtomfria görs i och med screeningprogrammen. Han påtalade att det inte är »motiverat att undersöka alla friska människor för att varje dag garantera att de inte har ett tillstånd«.

En del frågade sig om den här typen av undersökning tillförde något egentligt, eller om affärsidén mest spelade på människors oro.

Har ni jämfört era siffror med något annat, mer etablerat, som till exempel hur mycket företagshälsovården fångar upp?

– Det har vi inte gjort, säger Andreea Valdman.

Nekos vd och medgrundare Hjalmar Nilsonne poängterar att det är ovanligt att företag publicerar den typ av data som Neko nu har gjort.

– Det är inte så lätt att hitta hos andra, säger han.

När Läkartidningen besökte Neko för ett år sedan, ställdes bland annat frågan om den kritik som framkommit om testning i den breda folkmassan utanför screeningprogrammen. Hjalmar Nilsonne påpekade då bland annat vikten av preventiv vård och att patienter upplever att primärvården inte räcker till

Har ni ett uppdaterat svar så här efter ett år?

– Ja en sak är att sist vi pratade så fanns ingen data. Tittar man nu på vår data ser man att det är ungefär 400 personer som har haft någonting där de uppenbart har haft nytta av att få medicinsk hjälp, säger Hjalmar Nilsonne.

Läs även:
Neko: »De flesta upplever att det finns väldigt lite tid i primärvården« (2023)