Ny rapport: Vård för psykisk ohälsa bland barn och unga fortsätter öka

Det visar Socialstyrelsens rapport »Förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Aspekter av socioekonomiska utmaningar och förutsättningar« som publicerades i dag.

Statistiken i rapporten jämför åren 2010 fram till och med 2023 avseende hur stor andel av barn och unga som vårdats för psykisk ohälsa, mätt som att de har en diagnos, besöker psykiatrisk specialistvård eller behandlas med psykofarmaka. Myndigheten har också sammanställt antalet nya fall per år.

Rapporten visar att andelen barn och unga som vårdas för psykisk ohälsa har ökat kontinuerligt sedan 2010 och att andelen fortsatte att öka förra året. Någon totalsiffra för alla i åldern 10 till 24 år finns inte i rapporten, men spannet ligger mellan 12 och 21 procent, beroende på kön och ålder.

Vanligast är det att kvinnor i åldern 18 till 24 år får vård. Drygt en av fem vårdades för psykisk ohälsa, när besök hos psykiatrin räknades in.

I procent har dock ökningen varit störst bland de yngre flickorna, de mellan 10-17 år.  Där har andelen som får vård för psykisk ohälsa tredubblats sedan 2010, och andelen ligger nu på 12 procent för flickor och 13 procent för pojkar.

Socialstyrelsen framhåller dock att det bland unga vuxna, mellan 18 och 24 år, skedde en liten minskning av nya fall förra året, alltså en minskning av dem som för första gången insjuknar. Även andelen som började med antidepressiva mediciner minskade något i denna grupp.

I siffror var minskningen av nya fall av psykisk ohälsa bland de unga vuxna 7 procent för kvinnor och 4 procent för män, och motsvarande siffror för antidepressiva var en minskning på 9 respektive 12 procent, skriver Socialstyrelsen till Läkartidningen.

– Det är dock ännu för tidigt att säga om utvecklingen håller i sig och det är angeläget att följa den fortsatta utvecklingen, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen i en presskommentar.

Bland de yngsta, 10 till 17 år, finns dock varken någon minskning av antalet nya fall, vare sig av vård eller konsumtion av antidepressiva. För flickorna förändrades antalet nya fall knappt alls mellan 2022 och 2023, medan det för pojkarna  skedde en ökning av både antalet nya fall av psykisk ohälsa (6 procent), samt nya fall psykisk ohälsa som behandlades med antidepressiva (5 procent).

Resultaten tyder också på att barn och unga vuxna i områden med stora socioekonomiska utmaningar i lägre utsträckning får vård och behandling för psykisk ohälsa än gruppen som bor i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar. Detta för att unga i dessa områden mer sällan får vård för psykisk ohälsa i än i andra områden, samtidigt som förekomsten av psykiatrisk tvångsvård, självskada och suicid är högst eller  högre i dessa områden, än i de icke-utsatta områdena.

Rapportförfattarna menar att detta tyder på att barn och unga i de mest utsatta områdena inte nås av behandling i ett tidigt skede på samma sätt som i andra områden, med följd att sjukdomsförloppet förvärrats.

– Det talar för att hälso- och sjukvården har en viktig uppgift i att försöka nå personer med vårdbehov som bor i de mer utsatta områdena så att insatser kan sättas in tidigare. Att barn och unga vuxna växer upp så segregerat, är dock inte bara en fråga för hälso- och sjukvården utan frågan behöver belysas i ett större samhällsperspektiv, skriver Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsens enhet för psykisk ohälsa, till Läkartidningen.