Patienten hade sökt upp en närakut på grund av en stor svart fläck som uppkommit i synfältet sedan två dagar tillbaka. Läkaren på närakuten bedömde att det inte var akut, och det gjorde inte heller de två ögonläkare som han konsulterade på ett sjukhus ögonjour. Patienten, en kvinna i Mellansverige, uppmanades därför att söka vård i sin hemmaregion inom tio dagar.
När kvinnan en vecka senare kom till en ögonmottagning i sin hemstad upptäcktes näthinneavlossning, varpå en akut operation tog vid. Enligt kvinnan har händelsen lett till halverad syn på ena ögat.
Ivo konstaterar att den medicinska bedömningen av patienten varit bristfällig. Att läkarna bedömde att det räckte med anamnes för att konstatera glaskroppsavlossning var inte tillräckligt bra, anser Ivo. De borde ha kompletterat kvinnans berättelse med en ögonundersökning och synskärpeprövning.
»Ivo anser att diagnoser så långt möjligt bör baseras på både anamnes och status och en specialistläkare som konsulteras per telefon ska efterfråga en undersökning av patienten om det inte redan är utfört. Trots att det inte fanns ”lärobokssymptom” utesluter det inte en allvarlig åkomma och kan inte ersätta en undersökning«, skriver Ivo.
Vårdgivaren håller inte med Ivo. Närakutsläkaren, en allmänläkare, framhåller att han rådfrågat ögonjouren, som i sin tur sagt att de vanligtvis undersöker dessa patienter inom sju till tio dagar. I linje med detta rådde läkaren då patienten att söka upp en ögonläkare i sin hemmaregion. Närakutens verksamhetschef framför till Ivo att närakutläkaren följt rekommendationerna från sjukhusets ögonläkare.
