Johan Sundström, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Klinisk epidemiologi, i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt

AI tar allt större plats i samhället, och så även i sjukvård och forskning. Det gäller inte minst inom bilddiagnostik, men också på andra områden.

Nu ska Örebro universitet och Uppsala universitet ta fram förslag på hur AI kan ingå i läkarutbildningarna i landet. Det handlar om ett samarbete mellan forskare, AI-experter, läkare och pedagogiska utvecklare, där också Läkemedelsverket ingår.

Projektet har fått nära 470 000 kronor av ett utvecklingsprogram för utbildning som drivs av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

– Vi som sökt pengarna har på olika sätt aktiv forskning om AI i sjukvården. Eftersom vi ofta är lärare också, ser vi att alla läkare kommer att behöva förstå förutsättningar, möjligheter och brister med AI-stödda verktyg, säger Johan Sundström, kardiolog och professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Marcus Krantz, forskare i systembiologi på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet, tog initiativ till projektet. Och han kontaktade Uppsala och Johan Sundström.

– Min förhoppning är att alla inte ska behöva uppfinna hjulet själva, utan att alla som är intresserade av att bidra ska kunna hjälpa till att bygga webbföreläsningar eller andra webbaserade moment. Och så ska de olika läkarprogrammen kunna plocka från den resursen, säger Johan Sundström.

På vissa håll i landet finns enstaka kurser som på området e-hälsa. Men det här projektet är tänkt att leda till moduler om just AI som kan stoppas in i läkarutbildningen på olika ställen där det behövs. På frågan om innehållet kan vara både mer allmänt hållet och mer specifikt, såsom olika lösningar för exempelvis bilddiagnostik, påpekar Johan Sundström att AI-världen är i ständig förändring, och i en snabb sådan.

– Det som jag tror är en fördel med att centralisera det här lite grann, är att det är ett himla jobb att hänga med i utvecklingen. En kurs om vilka AI-modeller som finns är nästan inaktuell sex veckor senare.

Så det gäller att bygga ett innehåll som »tål tidens tand«. Det kan handla om etiska aspekter, kommunikationsaspekter, ansvarsaspekter och liknande. En del innehåll kan hålla över längre tid, och annat kanske måste uppdateras varje termin.

Att projektet har fått pengar betyder dock på intet sätt att läkarutbildningarna säkert kommer att använda innehållet – inte ens läkarutbildningarna i Örebro och Uppsala.

– Det här initiativet kommer från Örebro och Uppsala, men vi behöver övertyga även våra egna programkommittéer om att det här är något som är bra för läkarstudenterna. Och om man inte får in det i läroplanen, kan det kanske vara valbart, säger Johan Sundström.